6 sammansatt av hcer i betydelsen »skara» och ett ord, som är besläktat med verbet ride (cfr ohty. hariraida, heriraita). Betydelseutvecklingen kunde i så fall vara »ridande skara», »skara som rider åt samma håll», »militär enhet», »det område där denna enhet bodde eller bosatte sig». Så gott som hela Danmark har av gammalt varit indelat i tingskretsar, som kallades härad; i Sverige och Norge däremot gäller detta endast de landskap, som låg närmast Danmark. Det är därför mycket sannolikt, att häradsindelningen ursprungligen uppkommit i Danmark och att den därifrån utbrett sig till de övriga skandinaviska länderna. Utanför Norden förekommer ordet härad ej i betydelsen tingskrets eller administrativt område. De danska häraderna bestod av 1—4 hela skipen. Då skipenas storlek är mycket mera ensartad än häradernas är häradsindelningen otvivelaktigt äldre än skipenindelningen, som går tillbaka till vikingatiden. Namnen på de byar, efter vilka de flesta härader är uppkallade, är också äldre än torpbebyggelserna. Endast i Sonderjylland, där torpbebyggelserna är av högre ålder än i andra härader, finns det härader, som är namngivna efter torpbebyggelser. Av en oldty. lag framgår, att ett heriraita bestod av 42 män och i de äldsta anglosachsiska och frisiska lagarna används ordet »här» som beteckning på en härskara om minst 36 män. Då de skipen, vars havnetal omtalas i medeltida källor, ofta innefattande (ca) 42 havner, antar Aakjasr att det på folkvandringstiden och senare fanns en militär enhet på (ca) 42 man som kallades härad. Det ursprungliga danska häradet var i så fall det område, vars inbyggare kunde uppställa och utrusta en sådan styrka. I Sverige och i germanska länder utanför Norden förekommer indelningen i områden, som påminner om härader, men vars benämningar är avledningar av hund, som också ingår i hundraden. Om man räknar med att ett bol motsvarade en areal på 108 danska tonderland år 1688, har det enligt Aakjasr varit mellan 100 och 150 bol i det övervägande antalet danska härader. Aakjasr antar därför, att de äldsta härader, som skulle uppställa 42 krigare, bestått av 120 bol, dvs ett storhundrade. Då KVJ skrevs ut, varierade antalet bönder i de halländska häraderna mellan 500 och 1700 och antalet plogar i de själländska häraderna mellan 120 och 600. Om Aakjasrs hypoteser är riktiga, bör enligt Rasmussen häradsindelningen vara av den ålder, att dessa stora skillnader i bonde- och plogtal kunnat utveckla sig före 1200-talet. Den äldsta förteckningen över häraderna i Danmark återfinns i KVJ. Många av de härader, som man känner från denna förteckning, har senare fått sina gränser omlagda eller kommit att uppdelas i 2 eller 3 härader. Då liknande förändringar givetvis kan ha genomförts före 1231, är det omöjligt att avgöra, vilka områden som bildat de äldsta häraderna.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=