145 gandena i UL K 1:2 och Kg 10:5 om de skattefria prästgårdarna betecknar ett kyrkligt frayntidsprogram-. en vid tiden för UL:s tillkomst ännu ej existerande men väl planerad kyrklig organisation har med dessa stadganden i lagen fått en fastställd ekonomisk grundval. Men när det gällde att på det praktiska planet konkretisera detta framtidsprogram hade emellertid lagstiftarna ej annan utväg än att gripa tillbaka på de redan på 1290-talet ålderdomliga uttrycken hundareskyrka och tolftkyrka.^ Bakom UL:s bestämmelser om de olika slagen av prästbol kan man enligt Kjöllerström alltså skönja en tänkt kyrklig organisation i Uppland vilken emellertid icke hör till åren omkring 1100 utan till slutet av 1200-talet. Ett markland jord under var hundareskyrka betyder nämligen att det i vart och ett av de 23 hundarena i Uppland skulle finnas en kyrka med en skattefri prästgård av angiven storlek. Alla andra kyrkor än dessa 23 hundareskyrkor betecknades av lagen i brist på annan benämning som tolftkyrkor, till vilka skulle höra ett prästbol med det mindre underlaget i jord, ett halvt markland.® Till stöd för uppfattningen att det i UL av 1296 var fråga om introduktionen av en ny organisationsform inom Uppsala-kyrkan anför Kjöllerström uppgiften, att ärkebiskop Nils Allesson vid ett prästmöte i juli 1298 lät meddela, att varje »provincia» i de tre folklanden skulle ha en »decanus ruralis» med uppgift att avgöra hastigt uppkommande mål »in curiis presbyterorum»; såsom dylika »provinciae» omtalas i ärkebiskopens meddelande Ulleråker, Bälinge, Rasbohundare och Vaksala. För första gången hade härmed getts officiell motivering för den planerade nya organisationsformen. Verksamhetsområdet för den tilltänkta lantdekanen bar det latinska namnet »provincia». Avsikten med ärkebiskopens förslag var alltså, att folklanden skulle uppdelas i smärre kyrkliga enheter eller provinciae under en dekan eller som det senare kom att heta en prost i varje provincia, som väl får uppfattas som en översättning av den dåvarande hundaresindelningen; Uppland skulle därmed få ett 20-tal prostar som biskopens ombud. Det var dessa prostar, en i varje provincia eller senare prosteri eller kontrakt, som skulle ha den i UL föreskrivna större prästgården.^® Kjöllerström hävdar således, att det vid tiden för UL:s tillkomst överhuvud taget ej existerat några kyrkor i folklanden, som gick under benämningen hundareskyrkor: begreppet »hundareskyrka» hade tillskapats vid lagstiftningsarbetet och var avsett för framtida bruk, när en organisation med prostar, en i varje provincia, kunnat träda i kraft. Hur det enligt Kjöllerströms mening förhöll sig med benämningen »tolftkyrka» vid tiden för lagens tillkomst är oklart, det framgår ej av hans framställning om han menar, att alla sockenkyrkor i folklanden före UL:s tillkomst betecknats som tolftkyrkor eller om denna benämning utgjort 10 Ekbom
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=