143 ström det emellertid oundgängligen nödvändigt att understryka, att de anförda bestämmelserna handla om prästgårdarna, prästbolen, och om ingenting annat. De handla sålunda icke om huvudkyrkor och annexkyrkor, om stora eller små kyrkor eller om olika slag av kyrkor, ordnade i ett rangsystem. Bestämmelserna i de båda balkarna handla uteslutande omprästgårdarna.'^ För en uppmärksam läsare av de angivna lagtexterna framstå Kjöllerströms sist återgivna reflexioner som anmärkningsvärda. Visserligen avser bestämmelserna formellt prästbolen men härutöver berör de principiella spörsmål av väsentligt intresse, såsom frågan om distinktionen mellan hundares- och tolftkyrkor, om kyrkans frihet från skatt för den egna jorden samt om böndernas skattskyldighet för kyrkoägd jord; härutöver uppkommer även fråga om jordens fördelning i marklandsräkningens termer. Inledningsvis nödgas Kjöllerström också konstatera, att få stadganden i UL blivit så omskrivna och debatterade som de ifrågavarande samt att en rad forskare behandlat innehållet i dessa stadganden. Det gemensamma för dessa forskare är, framhåller Kjöllerström, att de utgår från de båda orden hundareskyrka och tolftkyrka, det är omdessa kyrkor debatten står.^ Flundareskyrkan är, framhåller Kjöllerströmvidare, enligt dessa forskare det gamla hundarets centralt belägna och först uppförda huvudkyrka, som även i fortsättningen förblev hundarets förnämsta. Vilka dessa hundareskyrkor varit vet man dock icke, då någon undersökning härom icke föreligger. Tolftkyrkan anses inomforskningen vara en sockenkyrka, i rang underordnad hundareskyrkan. Om hundareskyrkan hör samman med hundaret, hör tolftkyrkan samman med tolften, som är av hedniskt ursprung och identisk med åttingen och socknen. Tolft och socken har en gång sammanfallit och tolfter har funnits överallt i Uppland. De olika prästgårdarnas storlek, ett markland jord vid varje hundareskyrka och ett halvt markland jord vid varje tolftkyrka, spelar hos dessa forskare en underordnad roll och anföres endast för att belysa hundareskyrkans särställning i förhållande till de enklare sockenkyrkorna eller tolftkyrkorna. Dessa kyrkor står i en viss motsättning till de förnämare hundareskyrkorna. Gemensamt för dessa forskare är enligt Kjöllerström vidare, att de anser de nämnda bestämmelserna i UL vara av hög ålder, att de härröra från en långt avlägsnare tidpunkt än 1290-talet och att de bör sökas i en förkristen uppdelning av lagsagan. Forskarna är också ense om att bestämmelserna går tillbaka på en planerad men aldrig helt genomförd kyrklig organisation i Uppland. Även beträffande den närmare tidpunkten för den planerade organisationen är åsikterna ganska överensstämmande. Den har ägt rum omkring 1100 under sveakonungen Inge den äldre eller i
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=