Exkurs II Upplandslagens distriktshestämningar »hundareskyrka» och »tolftkyrka» I en uppsats i Scandia, »Upplandslagens prästgårdar», har S. Kjöllerström till behandling upptagit några problem, som hänför sig till stadgandena om kyrkobol i Upplandslagen av 1296, i dess kyrkobalk 1:2 och dess konungabalk 10:5.^ Kjöllerström anför i uppsatsen de angivna lagrummens lydelse: UL K 1: 2 »Nu är kyrka börjad med grundval och lyktad upptill med huv; då skall kyrka hava bol, som prästen skall bo på. Det skall vara ett marklandjord till var hundareskyrka och ett halvt markland till var tolftkyrka. Dessa bol hava alltid varit fria från alla utskylder; för denna jord äga bönderna att utgöra utskylder. Har kyrkan mera jord än nu är sagt skall denna svara för fulla utskylder, om ej konungen gör den fri från skatt.» UL Kg 10:5 »Nu skola bönderna fullgöra utgärder för kyrkojord, för så mycket jord som kyrkobolet är, det är ett markland jord under var hundareskyrka och ett halvt markland under var tolftkyrka. Har kyrkan mera jord skattefri, må denna frihet gälla för bonden, och han vare saklös.» Efter anförande av lagtexterna konstaterar Kjöllerström, att deras innehåll är helt överensstämmande i sak. För ett prästbol på ett eller ett halvt markland jord skall kyrkan vara fri från skatt till kronan. För jord därutöver skall kyrkan själv betala skatt. Kyrkobalken innehåller dock två tillägg, nämligen uppgifterna om att dessa prästbol alltid varit fria från utskylder och att konungen kunde befria även den jord, som översteg ett resp. ett halvt markland, från skatt. Vad gäller tolkningen av innehållet i de två lagrummen finner Kjöller-
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=