130 och Abels lag. Därmed är emellertid häradets talförhållanden ej helt klarlagda. De angivna havnetalen angå nämligen endast kronans skatte- och ledingsgods i häradet. LiksomErslev är Aakjaer övertygad om att häradet ursprungligen kan ha omfattat 120 bol, ett storhundrade. Kanske har man räknat med att den danska havnen bestått av 3 normala bondgårdar eller tredingshavner, passande till att utgöra ett lag så att det gick 3 bol jord på 1 skattebol.^- Även i danska landskapslagar, SkL kap. 87 och 88 samt JyL 11:28—30 bestraffas ett hemfridsbrott under namn av härverk. Såsom förutsättning för brottsrubriceringen härverk uppställer SkL krav på att brottet skall ha skett med hjälp av 5 ledsagare, beväpnade med 5 folkvapen, medan däremot JyL ej har krav på visst antal deltagare i beskrivningen av brottet. I frågan om häradsbegreppets etymologi stå således olika hypoteser mot varandra, en omfattad av Erslev och Aakjaer, som går ut på att ordet är avlett av »här» och alltså betecknar en »militär» enhet men somemellertid samtidigt står för ett jordatal om 120 bol, ett storhundrade. Mot denna mening står Söderlinds ovan refererade uppfattning, att begreppet är att härleda ur en kombination av orden hund-heredium-aratrumoch betecknar 100/120 eller möjligen 60 nedärvda plogar; »härad» skulle med denna tolkning ej stå som beteckning för annat än ett jordatal. Båda dessa meningar se således i begreppet »härad» en talbestämning, ett talord. En tredje uppfattning representeras av Tunberg, som visserligen anser ordet ha sitt ursprung i heriraida men menar att det i de nordiska länderna ej haft någon egentlig administrativ betydelse utanför Danmark och möjligen Bohuslän; i övriga delar av Norden har det ej haft annan innebörd än att beteckna en bygd i största allmänhet. Att häradet i Danmark haft en talmässig relation till skipenet är en hypotes, som jag ovan utvecklat och sökt leda i bevis. Skipenet återgår på havnen, som i sin tur varit förankrad i bolet. Accepteras denna bevisning står det fullt klart, att häradsbegreppet haft ett talmässigt innehåll och täckt en realitet, som varit talbestämd. Vid tolkningen av häradsbegreppets innebörd måste därför presumtionen bli, att ordet speglar ett talbestämt förhållande, som betecknat antingen ett mantal eller ett jordatal. Vi ha ovan sett hurusom mansusinstitutet i karolingerriket byggde på en 100gårdsräkning, som kunde utnyttjas såsom norm för utskrivning av nya pålagor och för avlösning i penningar av den mansus]ovden åvilande skyldigheten mot hären, det s.k. heribanni. Här har det uppenbarligen förhållit sig så att gårdarna oavsett deras underlag i jord pålagts militära uppgifter och den enda distinktion som därvidlag gjordes vid bördornas utmätande var den mellan självägande bönder och landbor. Det är således gårdarna och deras sammanfogande till territoriella enheter som framstår som det primära i Frankerrikets administration och så har det naturligtvis
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=