120 »ledingstoft» associerar till SkL:s stadgande i kap. 75, att det är efter byns hustofter som skatterna —dvs ledungen, inne och stut — skall utgoras. Den i Borgartingslag kvarlevande administrativa terminologien behöver således ej med nödvändighet utesluta möjligheten av att ledungen där ursprungligen kan ha utformats efter danskt system. Om en ledung efter danskt mönster faktiskt varit organiserad inom Vikensfären, har den emellertid utifrån här företrädda synpunkter ej existerat under någon längre tid: redan några årtionden efter Svolderslaget ha territorierna väster om Göta älv i praktiken varit fast införlivade med det norska riket. Möjligheterna att konstatera förefintligheten av ett ledungssystem, som ej varit i tillämpning under mer än omkring ett halvt århundrade, räknat från 970-talet, måste naturligtvis te sig försvinnande små. Mycket tyder dock på att ledungen i Borgartingslag varit utformad efter andra normer än i övriga delar av Norge men omdetta skall tillskrivas inflytande från danskt håll eller beror av norska förhållanden är en fråga. som måste lämnas öppen. Möjligheten av att Vikenterritorierna en gång varit inräknade i det danska ledungssystemet kan emellertid ej helt uteslutas. Ett från 980-talet upprättat danskt ledungssystem kan således möjligen ha innefattat territorierna alltifrån Ejder i söder till Vestfold i norr. Denna ledung har varit baserad på ett ledungsskepp om 30 åror och förankrad i ett 60-bolssystem för varje härad. Bolen ha från början ej varit jordatalsbestämda, gård har räknats som gård, oavsett andel i byjorden och om den ägts och brukats av självägande bönder eller landbor. Under 1000-talets senare hälft och inför tiondereformens genomförande har avkastningen av bolen och deras bråkdelar intill ottingarna satts i relation till det nyinförda penningsystemet i det att vissa medelvärdesnormer för bolavkastningen fixerats, baserade på en värdering i penningar av utsädet och på en genomsnittsnormför kornmålet. Efter tiondereformens genomförande under 1100-talets första årtionden har normer för värdering av själva boljorden i penningar uppkommit i anslutning till den av kyrkan accepterade räntenivån om 4 1/6 °/o: relationen mellan kapitalinvestering och avkastningsnorm har fixerats till förhållandet 24:1, det är den kapitaliseringsfaktor, som lagts till grund för den s.k. guldvärderingen av jorden. Ur detta jordvärderingssystem, fastsatt för förvärv att den oinskränkta äganderätten till jord, har utvecklat sig den praxis, att viss begränsad rätt till jordavkastningen kunde förvärvas till ett lägre pris, en praxis, som gav upphov till förekomsten av s.k. eviga räntor att utgå från den på angivet sätt förvärvade jorden. Vid 1100-talets mitt — sannolikt i samband med införande av bruket att medföra hästar på ledungsskeppen — har 30-roddaren som laga ledungsskepp ersatts av ett större fartyg om 40 åror, en ledungsreform
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=