119 bolindelningen. Det är samma tankegångar, som möter i Erslevs analys 1898, dock att de talmässiga konsekvenserna av analysen här helt och fullt utdragits. Koch har med ett välfunnet uttryck betecknat det danska ledungssystemet som en slags »allmän värnplikt». Elan framhåller att det ej kan fastställas, hur gammal ledungsindelningen egentligen är. Men av ålder har det förhållit sig så att alla vapenföra män haft plikt att delta i landets försvar. I slutet av norrmannertiden och under tidig medeltid (spärrat här) har detta landvärn avlösts av ledungen, som uppbyggts såsom en fast organiserad militär styrka, som kunde användas både till försvar av landet och till krigståg utanför landets gränser. Det var denna ledungsmakt Absalon och Valdemar den store utbyggde och förstärkte under hela 1100-talet för att kunna avvärja vendernas plundringar och för att kunna föra en aktiv erövringspolitik i Östersjön.^" Om det således framstår som mest sannolikt, att det danska ledungssystemet initierats av Efarald Gormsen för att sedan vidareutvecklas under Sven Tveskägg och Knut den store, vilket har då varit det territoriella underlaget för denna ledung? Att det efter 983 kunnat innefatta SlienEjderområdet längst i söder kan ej uteslutas men har det i norr på sätt Olsson hävdat även inbegripit delar av det norska Viken; kan det påvisas att fog finns för Olssons hypoteser? Inom norsk historieforskning har gjorts gällande, att ledungssystemet i Vikenområdet, dvs i de territorier, som senare kom att bilda Borgartingslag, haft en annan utformning än det kom att få i Gulatingslag och Frostatingslag: det antages att ledungen i nuvarande Bohuslän och i Vingulmark organiserats efter danskt system av danska vikingar under 800-talet medan den i Vestfold skulle ha tillkommit efter norskt system senare under samma århundrade. Allmänt anses också att de ledungsbördor, som åvilat bönderna inom Borgartingslag, varit lindrigare än i övriga delar av Norge. Möjligheterna att bedöma frågan om ledungens ursprung och äldsta utformning inom Vikenområdet är begränsade, då äldre källmaterial, som skulle medge en mer ingående belysning, saknas. Den inom Borgartingslag gällande medeltida lagstiftningen har ej kommit att bevaras och först i diplommaterial från 1300- och 1400-talen samt i 1500-talsräkenskaperna möter uppgifter av intresse i förevarande sammanhang. Elärav kan slutas att skipreidorna inomBorgartingslag ej varit indelade i havner utan i lidar i Bohuslän och Vingulmark samt i ledingstolfter i Vestfold; lidar och ledingstofter framstå i källmaterialet som skattedistrikt.^"^ Dessa administrativa begrepp kan visserligen ej beläggas i dansk administrativ terminologi men ha uppenbarligen direkt anknytning till ledungen: ordet »lid» anses identiskt med förledet till orden »ledung» och »leding»; ordet
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=