117 Gerlef, Hallae, Styfrig och Othaenshyllae, dvs territorierna mellan Mariagers fjord och Randers fjord, vilka sannolikt ingått i Aarhus stift och tillika med detta bildat den östliga fjärdingen inom norra landskapshalvan: Antal härader Västlig fjärding 1. Vendle 2. Thy 3. Saling 4. Himmer 5. Ummer, del 6 5 7 9 3 30 östlig fjärding 1. Ummer, del 2. Abo 3. Lover 4 16 29 9 59 Frågan om den ovan angivna uppdelningen av Ummersysel på de två stiften har länge diskuterats av dansk historieforskning. Medan A. D. Jorgensen uttalat att Aarhus stift alltsedan dess upprättande 1065 endast innefattat Abosysel och Loversysel,^® så för Steenstrup och efter honom Arup de fyra Ummerhäraderna till Aarhus stift. I P. H. Resens Atlas Danicus hänförs de fyra häraderna såväl på kartan som i beskrivningen till Aarhus stift men utgivaren av atlasen, H. Segård, har 1967 framhållit, att Resens beskrivning av Aarhus stift i alla fall innehåller en onöjaktighet, i det att den medtar köpstäderna Mariager och Hobro under Viborgs stift men därifrån utesluter Randers och de fyra häraderna ifråga. Utgivaren framhåller att intill dess ytterligare material framkommer bör man som sannolikt räkna med att Ummersysel varit delat mellan stiften. Sammanställningen ovan av häraderna i den rekonstruerade fjärdingsindelningen av norra Jylland ger vid handen, att den av Sven Estridson under 1060-talet beslutade stiftsindelningen i princip replierat icke på sysselindelningen utan på härads- och skipenindelningen, det framgår av det förhållandet att en syssla, Ummer, måst uppdelas för att kunna anpassas till indelningen för ledungen, på vilken stiftsindelningen i sin tur vilat. Vid stiftsindelningen 1065 utbröts ur den västliga fjärdingen de två sysslorna norr om Limfjorden, Vendle och Thy, till en särskild kyrklig enhet, Västerviks eller Hjorrings stift. Den av ledungens införande betingade fjärdingsindelningen av Jylland framträder därför ej med samma klarhet i stiftsindelningen inom den norra landskapsdelen som i den södra, där Konge å blev gräns mellan såväl fjärdingarna som stiften. Enligt antagande här skulle således sysselindelningen av Jylland vid årtiondena kring 900-talets mitt ha utgjort en administrativ nyskapelse.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=