112 sig tidigare, under Knut den stores och Sven Tveskäggs tid, dvs under epoken 986—1035? Det är till denna epok och snarast till dess tidigare del, som dansk historieforskning velat förlägga uppförandet av de invallade anläggningarna vid Aggersborg, Fyrkat, Nonnebacken och Trelleborg, varav de två förstnämnda varit belägna i Jylland, Nonnebacken på Fyn och Trelleborg på Själland. Beträffande dateringen av anläggningarna framhåller A. E. Christensen,*' att det nu med bestämdhet kan sägas, att samtliga anläggningarna tillkommit närmast i ett sammanhang under årtiondena kring år 1000. Det står enligt Christensen klart, att Sven Tveskäggs regeringstid (986—1014) ligger mycket centralt inom den tidsintervall om högst ett halvt århundrade, som arkeologerna satt som yttergränser för anläggningarnas tillkomst, dvs ca ett tiotal år före resp. efter Sven Tveskäggs regeringstid. Anläggningarna ifråga anses inom forskningen allmänt ha tjänat främst militära syften, såsom förläggningsplatser och övningsläger för personal, tillhörande danska flottenheter. Den största anläggningen är Aggersborg, invid Limfjorden på Jyllands västsida; det har konstaterats att inom anläggningens vallar stått 48 byggnader, var och en med en längd av ca 30 m., av forskningen betraktade som ett slags vikingatidskaserner.*^ Fyrkat, på Jyllands östsida invid Flobro, har inom vallen rymt 16 byggnader av samma längd som byggnaderna i Aggersborg. Nonnebacken, belägen på Fyn inom Odense stadsområde, antas ha inrymt 16 byggnader av angiven längd. Trelleborg slutligen, nära Slagelse på Själland och invid Stora Bält, har haft två vallkretsar, en inre, som rymt 16 byggnader, och en yttre med 15 byggnader av förut angiven storlek. Christensen framhåller det kasernaktiga i anläggningarna och anför P. Nerlunds uppskattning att enbart Trelleborg i sina byggnader kunnat rymma upp till 1.500 man. Beräknas de övriga anläggningarna i förhållande härtill kan totalsiffran för de fyra anläggningarnas förläggningskapacitet anges till minst 6.000 man. Vid invägningen av vallanläggningarnas betydelse för uppfattningen om vikingatidens historia understryker Christensen deras avsevärda dimensioner samt den fulländade geometriska konstruktionen och den matematiska precisionen. Sammantagna förutsätta anläggningarna ej blott en större maktkoncentration än man tidigare ansett möjlig utan även ett sådant organisationskunnande och en så utvecklad kultur, att de måste anses sakna motstycke i Västeuropa. Fråga ar nu om dessa anläggningar spelat en roll inom den danska ledungen, sådan denna här ovan kunnat talbestämmas med ledning av uppgifterna om skipentalet i Knytlingasagan. Ovan s. 50 har antagits
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=