110 Vida större tyngd måste tillmätas de reservationer A. E. Christensen gör mot dylika antaganden utifrån sin analys av donationsbrevet från 1085; Christensen sluter av detta dokument, att en häradsindelning vid tiden för brevets tillkomst kan ha varit genomförd på Själland men däremot ej i Skåne, och han drar härav slutsatsen, att häradsindelningen måste vara en förhållandevis sen administrativ företeelse, ännu ej helt genomförd under 1000-talets senare hälft.^ Värdet av Christensens iakttagelse begränsas emellertid förutom av det anförda materialets obetydliga omfattning även av det förhållandet, att de apostroferade territorierna i Skåne, Göinge och Gärd, i senare material och framför allt i KVJ ju faktiskt framträder med häradsnamn.® Christensens konstaterande skulle dock kunna tyda på att häradsindelningen vid donationsbrevets tillkomst 1085 ej varit i tillämpning under någon längre tid, i vart fall ej så länge att själva häradsterminologien fullständigt kunnat slå igenom på alla håll, något somuppenbarligen varit fallet i Skåne. Skäl tala således för riktigheten av Christensens uppfattning, att häradsindelningen vid tiden för donationsbrevets tillkomst må uppfattas som relativt ny, en administrativ nyskapelse alltså, som vid denna tid kan ha varit genomförd till gagnet om än ej överallt till namnet. Christensens iakttagelse är av väsentligt intresse för försöken att tidfästa den danska sjökrigsorganisationens uppkomst: ett rimligt antagande blir, att tidpunkten härför ej kan förläggas alltför långt tillbaka i tiden, räknat från donationsbrevets tillkomst. En betydelsefull roll kom den danska ledungsflottan att spela i de händelser, som inträffade efter Sven Estridsons död, Harald Héns val till ny dansk konung vid Isore 1076®“ och Knut den Heliges dråp i kyrkan i Odense 1086. Valet till konung efter Sven har stått mellan två av hans söner, den äldste, Harald, kallad Hén, och Knut, senare känd som »den helige». H. Koch"^ framhåller att inom landet har meningarna om pretendenternas kvalifikationer varit delade, ett parti, som omfattade Knuts kandidatur, har bestått av hövdingar och stormän, som varit inställda på en expansiv dansk utrikespolitik och som önskade återupprätta den danska maktställningen i England genom ett flottanfall mot detta land. Motståndarna till denna politik ha förenat sig om den andre kandidaten, Harald, och detta parti har utgjorts av folk, som satte fred framför krig och som ville slå vakt om böndernas medbestämmanderätt sådan denna reglerats i Harald Gormsens lagar. Meningarna om pretendenterna gick före valet så långt isär, att kungavalet ej efter vanligheten kunde förläggas till landstingen, då det befarades att dessa kunde stanna i val av olika pretendenter, utan måste avhållas vid Isore på norra Själland, den danska ledungsflottans gamla samlingsplats i Ods härad, dit hela flottan sammandragits före valet.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=