109 framstår hypotesen, att svearnas samhällen redan under 400-talet skulle ha nått den politiska stabilitet, som måste anses utgöra en oundgänglig förutsättning för uppkomsten av en statsorganiserad ledung, innefattande så vidsträckta territorier som svealandskapen eller folklanden. Att som Hafströmgör dra vittgående slutsatser omexistensen av territoriellt mycket omfattande ledungsorganisationer endast på grundvalen av bildstenar från 600-talet framstår som en ytterst tvivelaktig forskningsmetod. Varför svearna i sina territorier skulle ha nått en politisk-administrativ kulturnivå, som möjliggjorde administrerandet av omfattande flottorganisationer ett halvt årtusende före norrmännen, är en fråga som denne förf. borde ställa sig. Såsom lika orimlig framstår föreställningen hos vissa danska forskare, att den häradsindelning av Danmark, som framträder i KVJ, skulle ha existerat redan under 600-talet, en uppfattning som ej kan stödjas av någon som helst bevisning. K. Halds slutsats, att häradet som institution skulle återgå till tid före vikingatiden och att häradsindelningen i KVJ i stort sett varit utformad under vikingatiden, vilar på en analys av häradsnamnen: det förhållandet att häraderna ofta är namngivna efter byar, vilkas namn ger anledning till antagande att de existerat under folkvandringstid eller under vikingatid, tyder enligt Hald på att även de ifrågavarande häraderna är av samma ålder som de byar, efter vilka de är uppkallade.^ Att de byar, vilkas namn återgår till folkvandrings- eller vikingatid, oftast uppvisa de största boltalen framgår klart av Falsterlistan och att någon av de största byarna i bygden vid häradsindelningens uppkomst fått ge namn åt häradet ter sig naturligt. Men detta förhållande utgör ju intet som helst bevis för att häradet ifråga såsom territoriellt avgränsat distrikt är av samma ålder som den by, efter vilken det har sitt namn. När det å andra sidan kan konstateras, att två härader i Barwithsysel, ett i Ellumsysel och ett i Istedsysel fått namn efter bebyggelser med suffixet -torp, så skulle detta snarast tyda på att häradsindelningen såsom sådan ej kan ha tillkommit före uppkomsten av byar med -torpnamn, en namntyp, som allmänt uppfattas som produktiv endast under och efter vikingatiden; -torpbyarna betecknas av forskningen som utpräglade utflyttningsbyar och avläggare till byarna med -bynamn. Anmärkningsvärt nog bortser emellertid Hald helt från denna allmänt accepterade uppfattning när det gäller -torpbyarna i Sonderjylland, som enligt Hald »av allt att döma» måste vara vida äldre än byarna med namn på -torp i övriga delar av Danmark, och menar att -torpbyarnas i Sonderjylland uppkomst måste hänföras till tid före vikingatiden. För en dylik tidsskiktning av -torpnamnen saknas självfallet varje underlag i diplom- eller annat material. Halds antagande framstår som en ren gissning, tillkommen närmast i avsikt att underbygga teorin om häradsinstitutionens höga ålder.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=