1. Inledning Inom dansk historieforskning har under de senaste hundrafemtio åren stor uppmärksamhet ägnats studiet av de frågor, som har samband med Danmarks äldsta jordtaxeringssystem och dessas relation till organisationen av den danska sjökrigs- och skattledungen. Som resultat av denna livaktiga forskning föreligger ett imponerande antal undersökningar, framför allt berörande de agrarhistoriska problemen och fattade i pennan av såväl danska som svenska forskare. Av författarna må här endast nämnas S. Aakjaer, E. Arup, S. Bolin, C. A. Christensen, Kr. Erslev, P. /• Jorgensen, H. Larsen, P. Lauridsen, C. Paludan-Muller, P. Rasmussen, /• Steenstrup, J. H. Velschowoch L. Weibull.^ De framkomna forskningsresultaten, som sammantagna representerar dansk historisk forsknings nuvarande ståndpunkt i dessa ämnen, har sammanfattats i olika artiklar i KL, författade av Rasmussen (art. Bol, Jordmått, Guldvurdering, Skyldvurdering, Landgilde, Hamna, Skiben, Herred) och av Christensen (art. Leidang). Såsom ett ytterligare bidrag kan nämnas art. Attung, skriven av F. Dovring. De spörsmål, som stått i förgrunden för den lärda diskussionen, har varit konstruktionen av det åttadelade danska bolet och dess förhållande till havnen, skipenet och häradet. Allmän enighet råder bland forskarna därom, att bolet är den äldsta skönjbara danska jordvärderingsenheten samt att bolet haft en bestämd relation till det danska ledungssystemet: bolet har i princip bildat underlaget för en dansk havne. Att i Danmark ett nära samband existerat mellan jordtaxering å ena sidan och ledung å den andra är ett av dansk historieforskning sedan länge fastlagt förhållande: redan 1898 kunde Erslev i sin analys av samfundsförhållandena under Valdemarerna konstatera att bolet svarat mot havnen, ett konstaterandesom enligt Erslev starkt framhäver den roll bolet ursprungligen spelade för den danska ledungsordningen.- I sin kommentar till utgåvan av Kong Valdemars Jordebog av år 1231 — nedan betecknad KVJ — har Aakjasr redovisat resultaten av sina ingående försök att bestämma det antal bol, som vid tiden för jordebokens tillkomst bildade taxeringsunderlaget för ett härad. Hans slutsats har blivit att bolantalet pr härad bör ha utgjort 120. Aakjaer redovisar i kommen-
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=