96 Mark Skyld .... Landgille . Nytt utsäde 14 12 6/8 7 33 6/8 Den kvarstående årsintäkten blir 29 2/8 mark, som fördelad på 21 ottingar ger ett årsnetto värt drygt 11/3 mark pr otting. För Stauaerby i södra häradet (nr 56) blir kalkylen med Aakjxrs sätt att räkna: Mark öre örtugar Utsäde . . .. Skörd Utgifter: Skyld Landgille . . Nytt utsäde 85 1/3 256 10 2/3 32 256 768 10 2/3 10 7/8 10 2/3 87 32 5/24 Även här blir driftsresultatet föga tillfredsställande för de 25 gårdarna i byn. Antar man i stället att Stauxrby taxerats till 5 1/3 havner och 16 ottingar blir årsnettot 48 mark, varemot svarat dessa utgifter; Mark 10 2/3 10 7/8 5 1/3 Skyld Landgille . . Nytt utsäde 26 7/8 Total behållen årsintäkt blir således 21 1/8 mark eller ca 1 1/3 mark för envar av de 16 ottingarna. Lundby i norra häradet (nr 46) har i listan taxeringen 80 öre eller 240 örtugar. Utsädet för 24 gårdar i byn blir enligt Aakja^r 10 mark, skörden 30 mark, varemot svarat skyld 10 mark, landgille enligt listan 8 mark, nytt utsäde 10 mark, tillhopa 28 mark. Årsbehållningen för 24 gårdar i byn skulle således bli inalles 2 mark. Om det antas att byn haft 5 havner och 15 ottingar blir utsädesvärdet 5 mark och skördevärdet 45 mark samt utgifterna (10+8 +5) 23 mark, resterar följaktligen 22 mark eller ca 1 1/2 mark pr otting. De anförda siffrorna visa klart att Aakjxrs antagande om ett trefaldigt skördeutbyte ger alltför låga värden på inkomstsidan och för höga på utgiftssidan medan sjätte kornets skörd däremot ger mera plausibla årssiffror för landborna.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=