RB 28

92 Jordräntan för båda ägorna skulle således ha avjämnats till 16 örtugar pr år. Av de för Wiskyngy angivna inkomstposterna är utsädesposten uppenbarligen identisk med det årliga landgillet. In cewsw-beloppets storlek ger vid handen att konungen ej haft ägande- utan endast jordränterätt till egendomen: den har i inköp sannolikt betingat ett pris av (3X27) 81 mark, motsvarande endast 3/8 av priset vid inköp av äganderätten, 27 mark guld eller 216 mark silver. Räntan på i egendomen investerat kapital blir då ej 216/24=9 mark pr år utan 81/24=3 3/8 mark. Ledingsavlösningen för de 9 havner Wiskyngy representerat i Själlandsledingen, tillhopa 9 mark, har i denna ordning redovisats endast intill 3/8. Det torde kunna antagas att soluunturbeloppet motsvarat värdet av en i samma mån reducerad skyld för den egendomen åvilande stuten. Wiskyngy har således jordräntetaxerats med utgångspunkt från bolvärdet, 24 mark silver, efter den sedvanliga räntan, 1/24 av investerat kapital: Jordränta 1/24 2/24 Mark silver Jordvärde Mark silver Taxerat belopp Mark silver Bol 3 3/8 81 3 3/8 6 6/8 6 6/8 Att det är efter den här skisserade jordvärde- och jordräntenormen, som de flesta byarna på Falster blivit taxerade framgår av tabellerna nedan: Taxering: Mark silver Antal Jordvärde Mark silver Jordränta 1/24 Mark silver S:a Bol Leding Stut 1/8 1/8 1/8 1/8 3 2/8 24 1 1 1 1 2 2 48 2 2 2 4 72 3 3 3 3 6 96 4 4 4 8 4 5 120 5 5 5 10 6 144 6 12 6 6 7 168 7 7 7 14 8 192 8 8 16 8 9 216 9 9 9 18 Taxeringen av följande 20 byar i norra häradet har skett efter denna norm:

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=