88 jiiärka, all cii dylik avpassning av det privata kyrkobyggandet efter en offentlig landsindelning svårligen låter sig tänkas. Av den förteckning, som lämnats över områden, vilka redan under medeltiden i Upplanden benämnts »härad», bekräftas ytterligare övertygelsen om häradets »bygde»-natur. Annu mer än i Viken frapperas vi i Upplanden av häradets ofta synnerligen ringa utsträckning, vilken utesluter varje tanke pa att häradet som sådant skulle ha utgjort en självständig judiciell enhet. Den politiska och judiciella indelning, som förutsättes inom Gulatin(jsl(i(/s område, är den i fijlkcn, fjärdingar och åttingar. Vid sidan härav visar sig dock liksom i Borgartings- och Eidsivatingslag häradet som distriktshefeckning och Tunherg anför en rad exempel härpå ur lagmaterialet. .\ven de fran Borgartingslag välkända »hiiradskyrkorna» återfinnes i Gidatingslag, som st;iller dem vid sidan av fylkes-, fjärdings-, åttings-och hogendeskyrkor. »fliirad är även inom Gulatingslag i några fall belagt som ortnamn. För diskussionen av häradet och hiiradsindelningen i västra Xorge ha i synnerhet tvenne stiillen nr Gidatingslag spelat en framstående roll. Det ena av dessa, kap. 12, har ingående diskuterats av Taranger. Vid en niirmare granskning förefaller det otvivelaktigt, att dennes tolkning av stadgandena i detta kap. i huvudsak är den riktiga. Man måste sålunda instämma i hans mening att hiiradskyrkorna är att betrakta som ett siirskilt slag av kyrkor, skilda från fjärdings- och åttingskyrkorna och i regel yngre än dessa, ^■ad själva det område beträffar, som utgjorde häradskyrkornas socken, måste min mening hiir som förut gå i en helt annan riktning än Tarangers. Denne erkiinner sjiilv, att härad i Gidatingslag aldrig står i betydelsen thing-sngn utan dels avser landsbygden i motsats till staden, dels ett bestämt landsilistrikt. Exemplen på hiiradets uppträdande i ortnamn inom Gidatingslag peka också bestämt åt samma håll. Under sådana förhållanden finns ingen anledning att antaga att det hiirad. som byggt häradskyrkan, är av någon annan natur. Här liksom i övriga delar av Xorge betecknar det »bygden» och en bygd av just den art, som i Gidatingslag kaj). 88 beskrives, niimligen en tojiografiskt sam manhängande och genom naturliga gränser avslutad enhet. I själva verket är det samma »bygd» vi påträffa i det andra omdiskuterade lagstället i Gulatingslag kaji. 266, som behandlar tillviigagångssättet vid inlösning å processuell viig av odaljord. Detta omstridda stiilles mening synes fiirsl bli skönjbar om man utgår från den betydelse ordet »hiirad». som jag förut antagit. Då lagen föreskriver alt saken skulle hänskjutas till nthäradsmiin. som ej tillhörde thing-sogii, är naturligtvis huvudavsikten att anvisa .som vittnen män, som ej deltagit i domens fällande å fjärdingstinget. I detta syfte användes först beteckningen »nthäradsmiin». en beteckning, som med hiiradels innebörd av »hembygd», »hemtrakt», bör ha legal synnerligen niira till hands, då det gällde att uttrycka egenskapen av att ej vara å samma ort »hemmahörig». Men den juridiska stringensen fordrade härtill ett tillägg. Det icke tekniska »uthäradsmän» måste komjiletteras genom en teknisk definition, som uteslöt möjligheten av missförstånd oeh klart angav bestämmelsens lag-
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=