87 giillor, huruvida sakeu iir herazflaeyt, »häradsbekaut», ellcr ej: att med hiirad» meiias »hvf^d» fraiuj'ar evident därav att herdzfldcyt vid ett tillfälle utbytes mot hyyd fl<vyt, »bygdebekant», utan att deu riuf^aste uyans i betydelsen iir möjlif,' att urskilja.** Denna biiradets '>byf'de»-betydelse återfinnes iiven i de av Taranger oeb Maurer siirskilt diskuterade lagparagraferna, ja, dessa paragrafer låta sig i sjiilva verket endast med en dylik innebörd i ordet »härad» nöjaktigt tolkas. •Stadgandet i kristenriittens kap. 3 om biskopsskattens inkriivande utgår ifrån, alt biskopens ombudsman upptager skatten i de olika bygderna; den försumlige sliimmes först till ett andra oeb tredje uppbördsstiille oeb slutligen till buvudkyrkan i vederbörande treding, där som helt naturligt är en sista revision över uppbördsförrättningen inom denna treding företages. Någon slutsats om tre biirad inom tredingen kan ej dragas ur dessa bestiimmelser, vilkas tillkomst är att helt tillskriva praktiska uppbördsbänsyn, oeb en sådan slutsats \a)rc för övrigt fullkomligt iindamålslös, då någon verklig upplysning ej genom den vunnes. På samma siill kan man fiirsta kristenriittens kap. 48: »om en man far ur bäradel eller ur sin treding oeb dör i en annan treding.» Det är biir ej fråga om Iveune likviirdiga begrepj), som Maurer ponerar, ty biiremol kunde med fullt fog göras giillande Tarangers anmiirkniug om osannolikbeten av ett dylikt taulologiskt uttryckssätt. Ej heller kan man antaga att, bär fiueligga till graden, ehuru ej till arten, skilda begrepp i enlighet med Tarangers teori, eniir ett dylikt antagande motsäges av det tungt viigande faktum, all t)mniimnandel av »biiradel» i delta sammaubang under sådana fiirbållandeu \ore alldeles irrelevant t)cb l.o.m. utan fattbart syfte. Endast om man utgår från biiradets betydelse av »bygtl», »hembygd», blir det möjligt att i stadgandet inlägga en i)lausibel mening. Lagen vill träffa bestämmelser för den händelse en man skulle avlida inom en annan socken iin sin egen: deu biujar då med att s;»som en sjiilvklar förulsiittning för Ijesliimmelsernas tillliimpligbel fastsla, alt mannen rest bort »ur häradet», dvs. »hemifrån», men fiirtydligar detta genast genom tilliigget: »eller ur sin treding», eniir endast i delta senare fall lagens fiueskrifl Iriider i verklig aktualitet. .Stadgandet blir fran denna syn|)uidvl viil ej striingt logiskt oeb systematiskt genomtiinkt men fullt begripligt, eniir man utan svårighet förstår den tankegång, som ligger bakom detsamma. liidsivatingslags krisleuriitt iiger ej begreppen »biiradskyrka» oeb »biiradsl)räst». Men iiven i övrigt saknas där, vilket ])å grund av 1’pjdandens egenartade k\ rkofihfatiniug iir .ill viinia, alla antydningar om ett sandiand mellan biiradel tieb kyrksocknen av samma art som i Borgartingslag. Del exemjicl i motsatt riktning, som av 'faranger framdrages, iir ulan beviskraft, då biiradet iiven ditr uj)j)lriider i sin vanliga betydelse av »bygd». .Som orden lyda i kaj). 37: om en man ligger sjuk i biiradet», finns det ingen anledning all misstiinka, all »härad» skulle jiå delta sätt ba en annan innebörd än den förut i kristenriilten iiverallt ])åtriiffade. Oeb delta kan så mycket bestiimdare biivdas, som den a^ Taranger jxmerade utvecklingen av hiiraden till kyrksocknar omkring bogendes-kyrkor måste betecknas som ytterst osannolik. Man kan härvid an-
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=