82 efter allt all döma sammanfalla och för denna dubbelsidiga samhiillsbildning är termen »härad» gängse beniimning. Hiiradet i Borgartingslag visar sig sålunda från tvenne olika aspekter, utan att det tydligt framgår, vilkendera som är den ursprungliga. Frågan rörande befintligheten av ett judiciellt härad och dess förhållande till övriga indelningar av samma art iir därför ej den enda, som här kräver sin lösning. Det gäller även att undersöka, hur härandel kan uppträda i betydelsen av socken och att utfinna de orsaker, som kunna ha betingat detta senare »hiirads» upi)komst. Taranger finner fiån sin utgångspunkt ingen svårighet att förklara, varför häradet i Borgartingslag framträder just på detta siitt och med denna skiftande innebörd. Då ban förutsätter en ursprunglig jndiciell biiradsindelning, antar han endast, att man vid den senare sockenbildningen följt den iildre distriktsindelningen, ett fiirhållande till vilket paralleller kunna uppvisas saväl från övriga delar av .Skandinavien som från England och Tyskland. Namnet »hiirad», som iildst tillkom tingslaget, övergick på grund hiirav till att a\se iiven socknen, vilken ju till sitt omfång var identisk med tingslaget. Dock anser Taranger ej att den gamla hiiradsindelningen genom denna sammanblandning av tingslag och socken blivit i någon viisentlig mån rid)bad, han anser alt hiiradet alltjiimt bevarat sin karaktiir av tingskrets, och att hiiradet. ehuru det iinnu i kyrkligt avseende sammanföll med socknen, sedermera undergick den finiindringen alt det i åtskilliga fall kom att upjidelas jiå flera socknar. l'ör en kritisk kontrollering av Tarangers hypotes :ir det nalnrligen a\ synnerlig vikt att känna, burn »häratl» i andra från iildre lid bevarade urkunder renande ^'iken anviindes. Exempel bärpå erbjuder de fall, där »hiirad» påtriiffas såsom andia sammansättningsled i ortnamn, och genom en niirmare granskning av dessa beir kunna fastsliillas, vilken mening som faktiskt inlagts i ordet »hiirad». Tunberg anför hiirefler ett ‘20-tal territoriella distrikt inom Borgartingslag, som tillagts hiiradssuffix, och framhåller i anslutning hiirlill att omde anförila exemplen j)å »hiiradets» topografiska upptriidande granskas så finner man genast alt det efter allt all döma föreligger en viss skillnad mellan hiiradet i Bohusliin och häradet i den övriga delen av Borgartingslag. 1 Bohusliin iir hiiraderna av tiimligcn betydande omfång under det att i den utom-Bobusliinska tlelen av Borgartingslag »biirads»-namnct i allmänhet lilliigges mycket mindre distrikt. Med denna motsats sammanhiinger den olika ställning hiiratlet inlager gentemot socknen. 1 den norra delen av Viken sammanfaller i regel hiiradet med socknen under det alt i Bohusliin »hiirad» ej iir anträffat vid ett enda sockennamn. Tillsammans iir dessa avvikelser av den betydelse att det synes befogat alt upptaga vartdera området för sig till behandling. Vad först beträffar den norra delen av Borgartingslag så sammanfaller alltså i regel häradet med socknen. Alt så skulle vara förhållandet var man också efter Bll:s krislenrätts bestämmelser angående häradet böjd att vänta. Emellertid, såsom lagens ord lyda, vore man frestad att antaga, att Iidrcid och
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=