80 präster i det hela var fräinniande för kristenrätten i den form den erhöll pä Mostertinget; dessa kyrkor tillhör i Gulatingslag väl ulan undantag tiden efter Olafs död, de ha icke uppförts i enlighet med nägot väsentligt pahud utan p;i böndernas eget initiativ, varför det också framstår som naturligt alt bönderna där skulle förbehålla sig rätten att sjiilva ackordera med priisten om priset för gudstjänsten.'* Sin mening om sockenhildningens utveckling i Gulatingslag sammanfattar Taranger så: under missionstiden, dvs. under tiden till ca lO.äO, idgjorde fylket före avgörandena på Mostertinget kyrksocken medan efter detta kyrksocknen blev identisk med fjärdingen eller åttingen. Kfter missionstiden ater blev socknen och hiiradet identiska begrepp. Kn nödviindig följd av intriidet av delta sista stadium i sockenhildningens utveckling blev att fjiirdings- och ållingskyrkorna endast kom alt bibehålla sina beniimningar till minne av sin tidigare ställning som kyrksocknar; såväl dessa kyrkor som fylkeskyrkorna kom med tiden att sjunka ned till att bli ett eller i vissa fall några få häraders sockenkvrka. Fjiirdings- och åttingskyrkorna kom därvid att i rang bli liksliillda med hiiradskyrkorna och endast fylkeskyrkorna bibehöll under en viss övergångstid stiillningen som moderkyrkor i förhållande till fylkets övriga kyrkor. .Sammanfattningsvis framhåller Taranger, alt den äldre Gulatingslags besliimmelser enligt hans åsikt klart ger vid handen, att hiirad icke iir identiskt med fjiirding eller ailing ulan betecknar ett mindre distrikt iin dessa samt att begreppet häradskyrka från första början anviints som beteckning på hiiradels sockenkyrka och inneburit något annat än fjiirdingskyrka och åttingskyrka, vilka beteckningar dock med tiden blev utan reellt innehåll, eftersom deras sockenterrilorier kom att motsvara bäradskyrkornas.'- Frostatinysldij kiinner flera olika distriktsbeteckningar. Förutom fylkesindelningen niimner lagen en indelning i halvfylken, som dock endast förekommer utanför det egentliga Trondeiag, i Namdal och Halogaland. 1 Trondelag möter däremot en indelning av fylkena i tredingar, fjärdingar, settingar och åttingar. Halvfylket bar eget ting medan de övriga distrikten sakna egen funktion i riittssystemet. Inom själva Trondelag iir fylkestingel den minsta tingsförsamlingen, varifrån man kunde appellera till två-fylkesting och därifrån till fyra-fylkesting samt såsom sista instans till lagtinget j)å Frosta. Hiiradet omtalas i Froslatingslag i två avseenden: i X, 30 användes det för att beteckna landet i motsiittning till staden (Xidaros), i andra sladganden åter, så som exempelvis III, 19 och IV, 7, ges hiiradet stiillning av visst bestämt territoriellt distrikt. Enligt Taranger har hiiradet ursprungligen varit en organiserad tingskrets, underordnad fylkestingel, och således utgjort den minsta tingskretsen inom Trondelags fylken. En reminiscens av detta stadium möter i inledningen till kap. 23, som med all sannolikhet tillhör den av kung Haakon Haakonson 1244 föranstaltade officiella omarbetningen av lagboken, diir det beter: »Saa vil vi, at det skal viere, som det er mere bekvemt for bonderne, at de hellere soger paa skibrede-thingene end paa fylkes-thingene baade vor og deres egen ret.» Detta lagrum syns närmast antyda, att bönderna redan tidigare anviint skribredetbinget för avgörande av sina inbördes tvistigbeler.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=