33 ceriiig 1T)1 jaklligeii bch' ske efler 8 penningar pr O-salding, erhalles iT)!* de 25 kyrkorna jordatalel 1.150 O-saldingar, beträffande vilka taxeringen kan ha skett enligt följande: \’;ir(te mark sitver Ulsiide på 1.150 G-.såldingar .... Skörd Ho.skap Priisternas fionde: .säd; 1 40 av 8.450 mark boskap: 1/10 av 1.725 mark .... 575 8.450 1.725 86 172 258 .\v^'år 14 65 102 1 10 I ppriikning till kurs 1:2 10.2 88.4 Belop})el 38.4 mark stämmer väl med taxeringsbeloppet för de 25 kyrkormi. 38 1/3 mark. Medelvärdet pr kyrka, ca 12 öre, indicerar att dessti kyrkor haft ett genomsnittligt taxeringsiinderlag i jord av ca 45 0-säldingar, vilket skulle ge dem ställningen av halvtolftskyrkor enligt den terminologi, som UL tillämpar beträffande kyrkorna i folklanden. Taxeringsbeloppet för biskops- och prästtionden från Rogaland och Egdafylke har ovan beräknats till 208 1/3 mark utifrån ett antaget underlag i jord av 5.000 O-såldingar. Den motsvarande taxeringen bir de 25 kyrkorna i Valdres och Hallingdal skulle ge y 1.150X10 1 240 belopp som något (iverstiger det taxerade, 249 mark. Om taxeringen för Rogaland och Egdafylke i stället beräknas efter talvärdet för 2;a stadiet, 4.800 ledungsmantal, erhålles för stiftet totalsiffran 248 mark, som väl stämmer med det påförda taxeringsbeloppet. Har taxeringen skett efter här skisserade normer innefattar beloppet ej taxering av några Stavangerkyrkan tillkommande godsräntor, vilket skulle bekräfta förekommande uppgifter om Stavangers stift såsom ett stift där kanikprebendena saknat underlag i godsdonationer.-' Oslo stift. 1 detta det mest omfattande av de norska stiften ingick alltsedan stiftsindelningens uppkomst 1152 Vestfold med ;! Ekbom 48 mark. alltså för stiftet totalt 250 1/3 mark, ett
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=