23 lill allungens och (i-såklingens överensshininiancle utsiulesvärden inaste —oni en el ler nlsädel avvägd laxering av den odlade jorden i Norge överhuvud exisleral pä ö-säldingen som principiell norm, vilkel i sin lur leder lill anlagandel all del kan vara denna äga som nlgjoii del principiella nnderlagel l'(")r del norska lednngsmanlalel. Ovan har anlagils all Norge hall ell sammanlagel lednngsmanlal i riollan av 33.000, vilkel med lilliimpning av den ovan angivna normen skulle indicera en jordlaxering lill samma anlal (>-säldingar. \äd en hediimning av jordKirhällandena i landel i dess helhel masle emellerlid heaklas. dels all i siliran liir lednngsmanlalel <")verhu\ud lagel ej ingär lerrilorierna i kädsivalingslag. dvs. rpi)landen. dels all manlalssiriran IVir Horgarlingslag, 5.700 ledungsmanlal, kna|)j)asl kan anlagas vara represenlaliv l'(■)r jordalaU“! i de lerrilorier, som ulgjordes av A’esHold, Vinguhnark och del nuvarande Bohuslän. Ihiderlagel i jord IT)!' lednngsmanlalel i della lagicirhund har av alll all diuua varit helydligl shirre än vad siliran liu' lednngsmanlalel gc‘r vid handen. Inom norsk hislorierorskning omfallas iiven allnuinl den upplallningen. all sjcikrigsU’dung(‘n inom Borgarlingslag varil en viisenlligl lindrigare hiirda r()r Ixinderna än den var inom (lulalingslag och Froslalingslag.'*^ Ihi viss uuijlighel all heriikna d(“l lolala jordalal varlill Norge kan ha varil upplaxeral erbjuder sig om man med de ovan framriiknade manlalssiffrorna fcir <")gonen älerviinder lill Ivislen i)ä riksnuilel i Ik'rgen 1223 nu'llan konung Hakon och Skule jarl angäcMuh» rikels dcäning.*'' Del framgär av konungens argumenialion all en räkning av Norge efler anlal ski[)reider framsläll som en f(")r honom hirdelaklig norm; jarlens krav pä all fa inräkna k'irdal'vlke i sin del av landel lillhakavisades av konungen med moliveringen all ell hifall lill kravel ej skulle ge konungen sliirre (ivervikl i skipreidelal än 10 skipreider uUiver halva lolalanlalel i rikel. Hur konungen räknal fram della skipreidelal är oklarl. Om man emellerlid ulgär frän liulls anlagande all pä konungens del skulle ulan inräknande av Firdafylke komma 143 skipreider, sa mäsle konungen vid sin beräkning ha ulgäll frän ell lolall skipreidelal i hela rikel av 260 (133-|-10=143) i slällel f()r de 280 som j)resumerats ovan. Skäl synes tala för all konungen vid sin beräkning uuijligen kan ha helt bortsett frän de 14 skipreider. antagandet bli att denna baserats
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=