113 sliftsindelnin^en 1152, genom vilken den efter tiondereformen uppkomna ökningen i värdet av de fasta årliga biskopsintäkterna från Gulatingslag kom att fördelas på tre stift enligt följande: Biskopsavgift före reformen: mark silver Antal människor ä 1/4 penning Efter denna mark silver Antal 6-såldingar Bergens stift Stavangers stift Nidaros stift (S. More) 46 1/4 31 1/4 12 1/2 7.400 5.000 2.000 555 375 150 44.400 30.000 12.000 14.400 86.400 1.080 90 Sammanställningen visar den stora ökning av biskoparnas årsintäkter, som infiirandet av biskopstionden kom att medföra även efter uppdelningen av lagförbundets territorier pä tre stift. Den belyser också det nära sambandet mellan tiondereformen —sannolikt beslutad ca 1111 efter Sigurd Jorsalafars återkomst från Rom —och sliftsindelningen av 1152, såvitt gäller biskoparnas inkomstförhällanden. Även för sockenprästernas vidkommande betydde lionden avsevärt ökade intäkter, ehuru dessa här till största delen neutraliserades genom det avsevärda antalet nytillkomna pastorat, på vilka ökningen kom att fördelas. F()r genomsnittsbonden-tiondebetalaren slutligen skulle årsutgifterna, om han var besutten på en 6-sålding, komma att öka frän ca 9 penningar till biskop och präst till 72 penningar, vartill skulle komma värdet av kyrko- och fattigtionden, tillhopa 36 penningar. Mycket talar för att den här skisserade utvecklingen av de kyrkliga förhållandena i Gulatingslag haft sin ungefärliga motsvårighet inomde tre övriga lagförbunden. Till närmare belysning av de ovan rekonstruerade jordatalen för de norska lagförbunden anföres här slutligen en utredning nirande antalet gårdar och brukningsdelar i Norge omkring år 1340, som framlagts av J. Snndnes}'^ Undersökningen, som ej innefattar de sedermera svenska landskapen Bobuslän, Jämtland och Härjedalen, utgår från att antalet gårdar i Norge under högmedeltiden utgjorde 38.880, vilket omräknas till antal brukningsdelar med tillämpning av en för varje fylke supponerad »delings8 Ekbom
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=