103 närmaste motsvarighet i de svenska folklanden, prästen vid tolftkyrkan, men skillnaden i årsinkomst är ej större än att den skulle medge antagandet att samtliga de ca 1.000 sockenkyrkor, som redovisas av Munch, bildat egna pastorat. Det torde här icke beh(")va understrykas, att även om underlaget för den statistik, som här kunnat anföras, hänför sig till en så relativt sen tidpunkt som medeltidens utgång, de framdragna medelvärdena för jordunderlaget i stort torde kunna anses som representativa även för den tidiga medeltidens förhållanden. Den här ovan redovisade undersökningen av indelningsförhållandena i Trondelag liksom det framtagna statistiska materialet i övrigt möjliggör en bedömning av Tarangers och Tunbergs ovan refererade hypoteser beträffande innebörden i det norska bäradsbegreppet. Vad först angår Tarangers utredning kan sammanfattningsvis avges det omdömet att den analys av häradsbegreppet, som där framförs, i allt väsentligt träffat rätt: häradet har var det än möter i det medeltida norska lagmaterialet haft en administrativ innebörd. Att den aritmetiska ursprungsinnebörden i begreppet härad ej stått fullt klar för Taranger må knappast förtänkas honom lika litet som man kan klandra hans vacklande hållning i frågan om relationen härad-skipreida och bristen på insikt rörande förhållandet mellan dessa indelningsenheler, som under 20-sessestadiet med största sannolikhet varit identiska. Att Tarangers uppsats om häradet som forskningsprestation utgör en pionjärinsats av betydande mått står över varje diskussion. Mot bakgrunden härav kan Tunbergs teori om »bygdehäradet» och dess vandringar till Norge från Danmark över Sydsverige knappast förtjäna avseende: att Tunberg med tillgång till det rika norska lagmaterialet och med Tarangers analys av detta inför (igonen ej förmått inse det ohållbara i den teori han lanserade måste betecknas som anmärkningsvärt. 13.5
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=