90 term, medan Tunberg hävdar att så ej varit fallet utan att lagarna med »härad» endast avser att ange »bygd» eller trakt i största allmänhet utan att däri inlägga någon sådan speciell innebörd, som Taranger velat intolka i begreppet. Tiinberg gör dock härvid den reservationen, att inom den del av Borgartingslag, som representeras av det nuvarande Bohuslän, ett sådant judiciellt-administrativt häradsbegrepp möjligen kan ha vunnit insteg, som ansluter sig till det som Taranger anser ha förekommit inom heta riksterritoriet. En annan ytterlighetsståndpunkt, vilken emellertid samtidigt kan sägas vara i viss mån förmedlande, intas av Bull och Indrebo såsom företrädare för uppfattningen, att det judiciellt-administrativa häradsbegreppet enligt källmaterialets vittnesbörd vunnit vidsträckt tillämpning inom Eidsivatingslag och Borgartingslag; när härad som distriktsbegrepp möter i Cdl och F'tl är det däremot fråga om ett bygdehärad av den typ Tunberg velat inlägga i begreppet »härad». Vid ställningstagande till frågan, vad häradet i Norge egentligen representerat, inställer sig i första hand den reflexionen att f<>rekomsten i lagmaterialet från 1100-talet av en så speciell distriktsterm som »härad» inom hela det norska riksområdet indicerar, att den överallt där den möter i lagmaterialet haft en och samma innebörd och att således antingen Tarangers eller Tunbergs uppfattning härutinnan måste vara den riktiga. Mot Tunbergs åsikt att häradet överallt där dess förekomst utanför Norge såsom speciell judiciell-administrativ term kunnat konstateras —i Danmark, Sydsverige och eventuellt Bohuslän — haft en föregångare i ett häradsbegrepp med den enda innebiuden av »bygd» eller trakt i största allmänhet, kan resas den invändningen att när det inom hela det nordiska språkområdet existerat ett ord »bygd», varmed avsetts att beteckna »bebyggt område» i största allmänhet, vilket behov kan då ha förefunnits av en synonymbeteckning, »härad», avsedd att utmärka exakt samma realitet, som låg i beteckningen »bygd». Redan förekomsten i språket av termen »härad» vid sidan av ordet »bygd» måste därför indicera. att med den förra termen avsetts att utmärka något mer än blott en bygd. dvs. ett bebyggt område i största allmänhet: med
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=