Innehållsförteckning Förord Inledning Kap. 1. Förebilder i utländska rättssystem Den romersk-kanoniska rätten och den s.k. legala bevisteorien, s. 13 f. — Rättsinstitutet absolutio ab instantia, s. 14 f. — Användande av tortyr för frampressande av erkännande, s. 15 f. — »Insättande på bekännelse» i tysk doktrin och praxis, s. 15 ff. —Absolutio ab instantia i dansk rätt, s. 22 f. 9 11 13 Instituten absolutio ab instantia och »insättande på bekännelse» i svensk rättsutveckling före 1803 Receptionen av institutet absolutio ab instantia i svensk rätt, s. 24 ff. —Receptionen av den s.k. legala bevisteorien i svensk rätt, s. 28 ff. — Användande av tortyr och svårare fängelse för frampressande av bekännelse, s. 30 ff. — Tillämpningen av institutet »insättande på bekännelse» i svensk rättspraxis, s. 35 ff. — Handläggningen av mål gällande »insättande på bekännelse», s. 35 ff. — Behandlingen av de s.k. bekännelsefångarna, 41 ff. —Sammanfattning, s. 47 Kap. 2. 24 Kap. 3. Institutet absolutio ab instantia och »insättande på bekännelse» i svensk rättsutveckling från och med 1803 års kungl. förordning till och med 1850-talets slut Tillkomsten av 1803 års kungl. förordning, s. 48 f. — Förordningens innehåll, s. 49 ff. — Frågan om fängelseväsendets reformering och bekännelsefångarnas behandling under 1800-talets tidigare decennier, s. 53 ff. — Kriminallagförslaget 1832 och den begynnande kritiken av den legala bevisteorien och instituten absolutio ab instantia och »insättande på bekännelse», s. 63 ff. — Behandlingen av frågan om institutet »insättande på bekännelse» i riksdagen 1834—35, s. 70 ff. —Institutet »insättande på bekännelse» och fängelsereformen, s. 74 f. — Clas Livijns ämbetsberättelse, s. 75 ff. — Frågan om »insättande på bekännelse» var en tillämpning av svårare fängelse samt frågan om bekännelsefångarnas behov av sysselsättning, s. 87 ff. — Alla manliga bekännelsefångar sammanföras till Långholmen, s. 93. — Bekännelsefångarna och den fortsatta debatten om och reformen av fängelserna, s. 93 f. — JO;s och pressens reaktion inför användandet av institutet »insättande på bekännelse» under 1800-talets förra hälft, s. 97 f. —Sammanfattning, s. 97 f. 48
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=