79 Som framgår av det ovanstående citatet intog även Åkerhjelm vid denna tid en kritisk inställning till ensamhetsfängelset och inneslutandet av fångar i mörk cell. Redan 1831 hade, Åkerhjelm lagt i dagen en mera pessimistisk syn på ensamhetsfängelse än i svaret året tidigare till Lagkommittéen. I detta yttrande från år 1836 ger Åkerhjelm uttryck för en mera klart uttalad kritik av de nämnda två fängelseformerna. I den årsberättelse emellertid, som Styrelsen över fängelser och arbetsinrättningar i riket avgav den 30 december 1837 och vilken bär Livijns prägel, beskrives de dåvarande svenska fängelsernas bedrövliga tillstånd och framhålles behovet av en fängelsereform, varvid man även borde pröva cellfängelsesystemet.^ Den ovan nämnda professorn Frederik Holst berörde samma fråga om de skilda fängelsesystemens för- och nackdelar i sitt föredrag i Göteborg 1839.^° Han tillbakavisade emellertid under hänvisning till företagna undersökningar alla framförda misstankar om att Philadelphia-systemet skulle medföra sinnessjukdom och död hos fångarna. I ett yttrande avgivet till protokollet i Kungl. Styrelsen över fängelser och arbetsinrättningar i riket den 18 januari 1840 tog även kansliledamoten i styrelsen, generalauditören P. J. Netzel upp samma fråga om Philadelphia-systemets påstådda skadliga inverkan på fångarna.^^ Häri yttrar Netzel bland annat följande: »Man har nemligen påstått: i:mo Att det behandlings- och förvaringssätt, som utgör sjelfva elementet i detta system, nödvändigt måste leda till större sjuklighet och dödlighet bland fångarne, ja äfven till vansinnighet. Att likväl icke så förhåller sig, är nu lyckligtvis bekräftadt af en mer än 10-årig erfarenhet, grundad på otaliga exempel . . .»*- Yttrandet mynnar så ut i en rekommendation att införa Philadelphia-systemet i Sverige. Diskussionen om vilket fängelsesystem, som var det lämpligaste, Philadelphia- eller Auburn-systemet, och vilket system man borde införa i de svenska fängelserna synes ha varit särskilt livlig i slutet av 1830-talet och nådde sin kulmen i samband med riksdagsdebatten om fångvårdens blivande utformning i Sverige 1840—1841. Innan riksdagsbeslutet hann fattas, utkomemellertid år 1840 ett anonymt arbete »Omstraff och straffanstalter», som i högsta grad synes ha påverkat även riksdagens beslutsfattande i denna fråga. Författare till arbetet visade sig vara kronprins framgått av föregående framställning. som * Wieselgren, Sv. fängelser, s. 386 ff.; T. Eriksson, Krim-vård, s. 228. Holst, Omde nyere . . ., s. 10 f. ” P. J. Netzel, Om behofvet och möjligheten af Svenska fängelsernas förbättring. 1841. Netzel, Ombehofvet . . ., s. 333.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=