75 mest liknar det s.k. Auburn-systemet.®^ Detta system hade sitt namn efter fängelset i Auburn i staten New York och började tillämpas där för första gången 1823. Det innebar, att fångarna nattetid skulle förvaras i enskilda celler, medan de under dagarna skulle hållas till strängt gemensamt arbete. Under det dagliga arbetet skulle de emellertid icke få samtala med varandra. På grund härav kom systemet att även kallas »the silent system». Enligt lagkommittéens förslag skulle »absolut enslighet» såväl natt som dag kunna tillgripas som ett korrektionsmedel för att återföra en fånge till ordning och lydnad.®^ I december månad 1834 behandlade man även bekännelsefångarnas hälsotillstånd vid sammanträdet med Styrelsen över fängelser och arbetsinrättningar i riket.®^ Det hade kommit till Styrelsens kännedom, att de vid korrektionsinrättningen å Långholmen i Stockholm förvarande bekännelscfångarna under senare tid ofta varit besvärade av sjukdom och att åtskilliga av dem avlidit. För att råda bot på dessa missförhållanden och förbättra vården av dessa människor, beslöt Styrelsen anbefalla kommendanten vid korrektionsinrättningen att tillse, att alla bekännelsefångar släpptes ut ur cellerna minst två gånger i veckan, för att utan beröring med varandra eller med övriga fångar, då väderleken var lämplig röra sig i friska luften under nödig uppsikt åtminstone en timme varje gång. Clas Livijns ämhetsberättelse Bekännelsefångarnas ensliga tillvaro och sjuklighet kom att uppmärksammas även i Clas Livijns ämhetsberättelse, som avgavs i oktober 1836 och som gällde förhållandena under år 1835.®^ Juristen och författaren Clas Livijn hade på våren 1835 efterträtt Åkerhjelmsom chef för den svenska fångvården.Han var för övrigt den förste fångvårdschef, som titulerades generaldirektör. Som författare tillhörde han den nyromantiska strömningen, som ämbetsman var han en nitisk reformivrare, som i liberalismens anda uppmärksammade och kritiserade bland annat missförhållandena inom den svenska fångvården. Hans kritik gällde bland annat behandlingen av de försvarslösa och bekännelsefångarna och han arbetade för införandet av cellfängelser samt skolundervisning av dem, som voro intagna i fängelserna. Förslag till Allm. Criminallag, s. 12 f. ®- Se härtill Utlåtande i anledning af Anmärkningar wid Förslaget till Allmän Criminallag, af Lagcommiteen, 2. uppl., 1840, s. 48—74. Styr:s prot. 6/12 1834, prot. o. reg., RA. Styr:s över fängelser . . . reg. o. prot. 29/10 1836, RA. — Se även Clas Livijns manuskript, del XII, bd 1, KB. ®’ Se härom bl.a. G. Rudstedt, Långholmen, 1972, s. 124 f. 94
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=