52 som i det närmaste bundo honom vid brottet, rättfärdigade i första hand insättandet i fängelse och i andra hand »till bekännelse». Institutet insättande på bekännelse synes icke ha rönt någon större uppmärksamhet och varit föremål för någon mera omfattande diskussion under 1800-talets första årtionden. Dock bör man notera den diskussion, som uppstod inom ridderskapet och adeln till följd av de under 1800talet antagna riddarhusordningarna (RHO), enligt vilka en för brott misstänkt adelsman, vars sak lämnats till framtiden, icke kunde tjänstgöra som riksdagsman.^® 1810 avskaffades 1626 års riddarhusordning och antogs en ny dylik. I denna sistnämnda stod det i 8 §: »Är Hufwudman wid Domstol anklagad eller lagligen förwunnen til brott, som å dess heder och ära gå, eller är brottet af den egenskap, at det efter Lag ej kan med penningböter försonas, bör honom för hans person ej inträde å Riddarhuset tillåtas förrän han derifrån fullkomlig befrielse wunnit; . . Vid den urtima riksdagen 1815 föreslog hovkanslern, friherre Gustaf af Wetterstedt, en ändring av då gällande RHO:s sjunde paragraf, vilken motsvarade den åttonde paragrafen i ovannämnda RHO.^^ Härvid yttrade han bl.a., att uttrycket »anklagad eller lagligen förwunnen» omöjliggjorde en vidsträckt tolkning, som kunde äga vådliga följder för utövningen av riksdagsmannarätten. Han hävdade, att en bestämd skillnad skulle göras mellan anklagad och lagligen förvunnen, ty i annat fall kunde en illasinnad person, som själv icke hade någon heder att förlora genom en ogrundad anklagelse vanära en riksdagsman och få honom avstängd, af Wetterstedt föreslog, att paragrafens lydelse skulle ändras till antingen: »Varder Adelsman vid domstol Lagligen förvunnen etc.» eller »Varder Riksdagsman vid Domstol anklagad och Lagligen förvunnen etc.». Riddarhusutskottet biföll motionen och föreslog följande lydelse: »Är eller varder Adelsman vid Domstol anklagad och Lagligen förvunnen till brott. . .».^^ Ändringen godkändes av ståndet.^^ Vid riksdagen 1817—1818 framlade så samma utskott på ståndets anmodan ett nytt förslag till RHO innebärande bl.a. ändrad lydelse av den sjunde, d.v.s. den nyss citerade, paragrafen.Den 4 juli antogs av ståndet den nya redaktionen, vari den nämnda paragrafen erhöll följande lydelse: Naumann, Tortur, s. 620. ” Protocoller hållne hos Höglofl. Ridderskapet och adeln wid Riksdagen i Stockholm Är 1810. Prot. den 29/3 1810; RHO stadfäst 31/3 1810. Se vidare prot. den 22/9, 2/10, 12/10, 13/10, 14/10 1810. Se även E. Naumann, Adeln som riksstånd under 1700och 1800-talen, 1926, s. 365. »2 Prot. 22/7 1815, s. 1111 ff. Prot. 27/7 1815, s. 1325 ff. » Prot. 1/8 1815, s. 17. 13 Prot. 25/6 1817—1818, s. 464 ff. .».^1
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=