149 tagande erhåller uppgift omdet emot henne angifne brott och den Domsom öfwer henne blifwit meddeld; omhwilket öfwerståthållare Embetet äfwensom Fattigwårdsdirectionen skulle uti Nådig skrifwelse underrättas».^ Av Kungl. Maj:ts beslut synes framgå, att man rent rutinmässigt utlämnade dessa fångar via ryske befälhavaren på Åland, men att Kungl. Maj:t avgjorde frågan från fall till fall. Det hade nämligen icke träffats någon generell överenskommelse om dessa fångars utlämnande i fredstraktaten mellan Ryssland och Sverige. Av såväl fånglistorna från Sveaborgs fästning till prokuratorn i Finland som av den i justitiedepartementets arkiv i Helsingfors bevarade förteckningen över bekännelsefångar från åren 1801—1846 och 1859— 1867 framgår, att ovannämnda Kaletin (eller: Kalletin) omedelbart efter ankomsten till Finland sattes in på bekännelse på Sveaborgs fästning, där han hölls i förvar till år 1826, då han frisläpptes. Däremot återfinnes icke den ovannämnda kvinnliga bekännelsefången Valborg Nevanpära i dessa listor och förteckningar. Ålder och könsfördelning Den genomsnittsliga åldern vid brottets begående för de för brottet misstänkta bekännelsefångarna var för de manliga under perioden 1825—1869 i det närmaste 30,6 år och för kvinnliga i det närmaste 40,4 år. Genomsnittsåldern för båda könen sammantagna var 31,9 år. Man kan notera, att enligt justitie-statsministerns ämbetsberättelser 1830, 1835 och 1840 var det största antalet brottslingar mellan 25 och 35 år, 1845 mellan 25 och 30 år, 1850 mellan 25 och 30 år, 1855 mellan 25 och 35 år och 1860 mellan 26 och 30 år, varför den genomsnittsålder, somhär angivits för bekännelsefångarna, synes vara högst normal.^- De yngsta manliga bekännelsefångarna voro 17 år vid brottets begående och den yngsta kvinnliga 16 år. Av de förstnämnda bekände en efter 6 månader, medan den andre aldrig bekände. Han frigavs efter 10 år i fängelse. Kvinnan bekände först efter 14 år. Äldsta manlige bekännelsefånge var 59 år vid brottets begående, och äldsta kvinnliga fånge var 64 vid samma tidpunkt. Av dessa båda dog mannen efter ett år i fängelset * Rådsprotokoll över justitieärender hållet på Örebro slott 5/10 1810. RA. Se även protokoll i Högsta Domstolen 25/9 1810 ang. Valborg Nevanpära. RA. Fånglistor för Finlands kronohäkten, Prokuratorsexpeditioncns arkiv, Eoa, RA, Helsingfors. “ Förteckning över s.k. bekännelsefångar 1801—1846, 1859—1867, Senatens justitiedepartements arkiv, B b 1, s. 7, RA, Helsingfors. ** Justitiestatsministerns ämbetsberättelser 1830, s. 9, 1835, s. 6 f., 9, 1840, s. 26, 1845, s. XV, 1850, s. XVII, 1855, s. XVIII.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=