115 ej borde vänta med dess avgörande till processlagsberedningen framlagt sitt fullständiga förslag till en rättegångsbalk. I riksdagens första kammare vann lagutskottets förslag majoritet,^- medan andra kammaren röstade för reservanternas hemställan,'*® Detta medförde, att frågans lösning stoppades upp för tillfället men vid påföljande års riksdag framlade Kungl. Maj:t en proposition med förslag om avskaffande av bestämmelserna i RB 17: 32 angående måls ställande under framtiden,^"* Initiativet kom alltså denna gång från den sittande socialdemokratiska regeringen i överensstämmelse med den rekommendation, som första lagutskottet avgivit föregående år. Före framläggandet av propositionen hade Kungl. Maj:t låtit utreda frågan om avskaffandet av institutet ställande på framtiden inomjustitiedepartementet, som upprättade en promemoria därom.^ I denna sistnämnda tecknas institutets historia och framhålles dess samhörighet med tillämpningen av den legala bevisteorien och den inkvisitoriska processen. Man framhåller, att förslag väckts vid flera tillfällen att avskaffa detsamma och senast i en motion vid föregående års riksdag. Man påtalar så, vilka menliga påföljder i medborgerligt hänseende, som ett måls ställande på framtiden, medför. Det är en lång lista, som med all önskvärd tydlighet visar, att den person, vars mål ställts på framtiden, i hög grad mist det medborgerliga förtroendet. Enligt denna promemoria är det uppenbart, »att institutet icke väl överensstämmer med nutida rättsåskådning». En dom, varigenom en tilltalad ställes under framtiden, torde innebära, säges det vidare, »att han stämplas som skyldig till brottet», vilket måste anses stötande. Även de ovan nämnda menliga påföljderna i medborgerligt hänseende äro stötande. På grund härav måste det anses synnerligen angeläget, att institutet i fråga avskaffas, och detta bör ske genom en partiell lagreform, så snart som möjligt. Promemorian utmynnar i konkreta förslag till lagändringar. Promemorian skickades på remiss till processlagberedningen, som avgav sitt yttrande över densamma den 25 augusti 1933.^® Processlagberedningen tillstyrkte det föreslagna avskaffandet av institutet »ställande under framtiden» liksom även sådana lagändringar, att de ditintills gällande menliga påföljderna i medborgerligt hänseende vid en dom, varigenom en person ställs under framtiden, avskaffas. Propositionen, som kontrasignerats av dåvarande justitieministern K. ■*2 FK 21: 8—10. « AK 22: 53—59. Prop. 5/1934. Kommitté 1215; vol. B I: 1; RA. ■** Kommitté 1215; vol. B I: 1; RA.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=