8 Kap. 4. Instituten absolutio ab instantia och »insättande på bekännelse» i svensk rättsutveckling fr.o.m. 1860-talet t.o.m. tillkomsten av nuvarande rättegångsbalk. Avskaffandet i praxis av institutet »insättande på bekännelse» och i lag av institutet absolutio ab instantia Kritik av institutet »insättande på bekännelse», s. 99 ff. — Den fria bevisprövningens införande och avskaffandet i praxis av institutet »insättande på bekännelse», s. 108 ff. — Utvecklingen av institutet »insättande på bekännelse» från och med 1800-talets senare del till och med tillkomsten av RB 1942 samt avskaffandet i lag av institutet absolutio ab instantia, s. 110 ff. 99 Tillämpningen i praxis av givna föreskrifter angående bekännelsefångar Den processuella handläggningen av målen rörande bekännelsefångarna, s. 117 f. — Rapporteringen av bekännelsefångarna, s. 118 ff. — Behandlingen av bekännelsefångarna, s. 122 ff. —Isoleringen, s. 131 ff. — Den andliga vården eller själavården, s. 133 ff. —Uppförande och bestraffning, s. 139 f. —Förvaringstidens längd, s. 140 f. Kap. 5. 117 Kap. 6. Antal bekännelsefångar, brott för vilka de voro misstänkta och tilltalade, deras ålder, kön och sociala bakgrund . . . 142 Det statistiska källmaterialet, s. 142 f. — Antalet bekännelsefångar, s. 143 ff. — Ålder och könsfördelning, s. 149 f. — Civilstånd och social bakgrund, s. 150 f. — Brott för vilka bekännelsefångarna ofta voro misstänkta och anklagade, s. 151 f. — Anförda skäl för besluten om insättande på bekännelse, s. 152 ff. Kap. 7. Kasuistik Exkurs: Instituten absolutio ab instantia samt »insättande på bekännelse» i finsk rättsutveckling under 1800- och 1900-talen 156 188 Zusammenfassung Bilaga: Bekännelsefångar från omkring 1825 till 1860-talets slut 206 Käll- och litteraturförteckning Förkortningar Personregister Sakregister 198 214 223 224 227
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=