72 Viennetiondemedlen för andra ändamål, ett antal stormän trätt in och i biskopens ställe betalat kollektorerna 1.760 mark mot det att l)iskopen såsom säkerhet för återbetalningen av lånet på stormännen överlät sina samtliga intäkter från stiftet under en tid av tre år, dock med undantag av inkomsterna från Närkes prosteri och från Oppunda. Enligt kollektorernas räkenskaper uppgick stiftets Viennetionde till 1.777 mark (AC 243 s. 227, DS 267ö); av det upplånade beloppets storlek att döma bar biskopen således haft miijligbet att själv komma ut endast med en mycket liten del av tionden. Det torde kunna antagas att de såsom säkerhet för lånet pantfcirskrivna inkomsterna någorlunda svarat mot lånebeloppet och i vart fall icke understigit detta. Ombiskopen till säkerhet för lånet pantsatt sin tionde och sätagärd från hela stiftet med undantag av Närkes prosteri och Oppunda, har den sålunda pantsatta delen i sockenprästernas taxering motsvarat 764 1/3 öre enligt fidjande: öre (ire Taxering liela stiftet . . . , Taxering Närkes prosteri Taxering Oppunda . . .., 1.224 1 .3 3li7 400 03 704 1 3 Sistnämnda belojip motsvarar enligt antagande ovan 764 1/3X 3 1 /3) ca 2.546 markland. Efter normen 2 öre pr markland för tionde och sätagärd bar biskopens årsinkomst från den pantsatta 2.546X2I 636 4/8 imirk eller för tre ar delen av stiftet utgjort | 1.909 4/8 mark, ett belopp som således väl täckt lånesumman. 1.760 mark. 8 Vad gäller taxeringen av k a n i k p r e b c n d e n a så bar denna med största sannolikhet träffat huvudsakligen intäkter av gods, då några tiondeförmåner ej åtnjutits av kanikerna. Enligt Reg. Eccl. Strengn. 1331 (DS 28891 ägde 9 av de 10 domkapitelsämbeten, som taxeras i Vicnnetiondelängden, avkastningen av ca 65 markland jord med fiiljande fördelning på prebendena:^
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=