,)0 Huruvida dessa jäinua lallTtrhållaiiden kuiiiia lallas som ullivek l’()r eii konsekvent strävan att gestalta gods med ett visst ekonomiskl minimiunderlag eller om del är 1'räga omrena iilllälligheter ;ir svart att avg(’)ra. När som 1'allet är med Fogdögodset endast en donator star bakom gestaltningen av godsets storlek kan en dylik viljeinriktning kanske med stiirre log lorutsiillas än l)eträirande \äl)yjordarna. som tillkommit genom samverkan av 1'lera donalorer oeh i nägon män genom koj) av jord. Spegla örlugtalen verkligen en metlvelcMi bestämning av godsunderlaget vägar man kansk(' imijligen antaga alt målsättningen varit ett plogland, dvs. ägor med ett sammaidagi utsäde av en läst. ■Vntagandet alt en jordäga om 8 altungar med en arlig skiird. som motsvarat det genomsniltliga idsädel en läst. i praktiken varit identisk med ett anglosaelisiskt plogland om 1‘2() aeres ;ir trots (Umi konstaterade (’nerensstämimdsen i areal naturligtvis i*n nägoi osäker konjeklur. bä)rntsällningen bärlVir är att de bäda jordvär- <l{“ringsnormerna hatt en gemensam niiinnare: mot en viss pH)jd areal mäsle ha svarat ett visst nlsäde. Om det svenska jordviirderingssyslemel en gäng vilat pä den primitiva arealavmälning, som innelallas i en riikning av antalet oxgängar, sä mäste detta system bue landskapslagarnas tid ha ersatts med definitioner, baserade pä skiu'deiitfallet oeb ett i relation till delta bestämt utsäde. Niir en dylik omliiggning av jordvärderingssyslemel skett undandrar sig becbimningen, man kan endast anta alt införandet av sädeslionden säsom normf()r den kyrkliga beskattningen av jorden Ixir ha framkallat (Mt behov att fixera ärsavkaslningen frän en viss besliimd iigololt oeh sätta värdet av denna avkastning i relation till myntriikningen. Om det i landska])slagarna infiirda kravet ])a var liondi' skyl eller var tionde kiirve lett till en mer nyanserad jordvärdering, där begrepi)et »annona» kommit all ersätta en äldre uppskattning efter oxgängar, sä har denna omläggning skett relativt sent: liondereformens genomförande i Sverige kan knap- ])ast dateras tidigare iin till ärtiondena kring llOO-talels mitt. Redormen sknlle i praktiken ha inneburit att en pb’>jd areal om 8 oxgängar. dvs. ett plogland, beriiknals ge en årlig medelskörd av () liister kornsäd. .\tt dylika areal- och avkastningsbestänmingar mäste ha varit baserade pä grova generaliseringar är uppenbart.'’" Fr del fornsvcMiska lagmaterialet kan slutligen anföras ett belägg
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=