öO »Meii oin sa vore fallet, skulle detta ej utgöra uågot belägg t'()r laukeu all ett huudare innehöll 10 tollter. Ett liskaliskt deciiualt slorluiiulrade bestod alltid av 10 tollter, lueii ett tingslag beluivde i‘j gtira det, iiveii oiu det konstruerades uied eu liskalisk hundraplog soiu mall; birlarandel ]>åverkades av de ]u*akliska oiustäudigheterna . . Söderlind anser all man i Sverige iinnu mindre än i Danmark kommer alt liuna nägol ens tillnärmelsevis säkert svar på frågan, vilken eller vilka arealer, som vid den aktuella tiden bildade en skalleplog: l(")rhållandel mellan ploglandet som jordmått oeh skatleplogen förblir okjinl. Och om det kunde fastställas, skulle det vunna värdet vara oanvändbart sombevis för ett samband mellan hnndraplog och hund, därför att dess hnvndsteg (100, 120) vid den i)raktiska tillämpningen passar till allt.*’ Siklerlind förlägger hnndindelningejis införande i Sverige Ull liden 700—000. Det fornsvenska hnndel antages senare ha blivil normen vid fördelningen även av andra Uirvaltningsnppgifler såsom rällsviisendet och lednngsorganisalionen, vilken alltså enligt Sralerlind skulle ha genomförts senare än hnndiudelningen."* Meningarna iiro således delade i frågan om den fornsvenska hniulindelningens uppkomst. Erågeställningen blir hiir närmast, hnrnvida de 22 hunden i folklanden återgå på ett nrsprungligl bondetal av 2.200, inordnat i en lednngsorganisation, eller ])å en skattliiggning efter jordatal. baserad på samma antal plogland. \hd ställningstagande till denna fråga bör i första hand Ijeaklas. att Iljärnes teori om hnndet såsom underlag för en lednngsorganisation om 100 man är ett rent antagande utan sliid i något kiilhnalerial medan däremot IVtr Söderlinds jordatalsteori kan anUnas hypotesen att altnngen, om den en gång varit normahiga även i folklanden, utgjort en åttondelsfnnktion av ploglandet. 1 delta sammanhang bör även uppmärksammas, att två uppsvenska landskapslagar direkt anknyta den enskilde bondens lednngsplikt till jordatal; UE Kg 10;l jiimnställer marklandet och vigermannen som skatteobjekt medan eidigt SdmL Kg 10 pr full lednngsj)likt endast åvilade den bonde, som var besutten på en hel attnng. Vissa skäl tala således fcir Söderlinds uppfattning att hnndindelningen i Sverige kan ha grundats på en räkning efter jordatal. \'ilar denna uppfattning ])å något konstaterbart reellt underlag?
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=