18 rorna 1'örulsälla tie ovan konstaterade jämna medelvärdena l(»r taxeringen alt godsbildningen vid kyrkorna haft i det närmaste samma intensitet i vart och ett av de tre folklanden, ett antagande som frainstar säsoni föga realistiskt, linligt 1831 års förteckning över kyrkogodset i Allnndaland har detta utgjorts av ca IGC markland gammal kyrkojord med stora olikheter i innehavet kyrkorna emellan: medan exempelvis kagga kyrka ägt 10 markland har kyrkan i C). Ryd kunnat tillgodogöra sig avkastningen av endast ca .') öresland. lihurii förhållandet ej fullt klart framgår av 1331 års förteckning måste förutsiittas att förteckningens godsinnehav avser all fast egendom i sockenkyrkornas ägo, dvs. både egendom, som donerats till kyrkorna, och jord som dessa förviirvat med anlilande av sin tionde. Enligt bestiimmelserna i EL Kk 14 pr kunde egendom givas till sockenkyrka antingen för prästens underhåll eller till kyrkans prydande, vilketdera givaren helst ville. Md taxeringen till Mennelionde skulle självfallet endast beaktas avkastningen av sådan jord, som skänkts kyrkorna till prästens underhåll, varför fråga här uppkommer om priisternas faktiska andel i kyrkogodset. Frågan kan besvaras genom hänvisning till iirkebiskop Nils Allessons stadga '1:1 1298 för prästerskapet i ärkestiftet (DS 1240), varav framgår att all avkastning av sockenkyrkornas jord i forlsättningen skulle fiirdelas lika mellan kyrka och socken[)räst. Med en tillämpning av detta förortlnande skulle således avkastningen av ca 80 markland kyrkojord ha kunnat påverka taxeringssiffrorna för kyrkorna i .Vllundaland; efl('r den genomsnittsnorm ftir viirdering av marklandets avkastning, som enligt antagande nedan kan ha tilliimpats vid taxeringen, har ett godsinnehav av denna storlek kunnat påverka taxeringsutfallet intill högst ojukring lö Vo. Om godsriintorna verkligen beaktats vid taxeringen av kyrkorna i Attundaland har deras inverkan ])å taxeringen under alla fiirhållanden varit ringa. Då det saknas anledning anta att sockenkyrkorna i Tiundaland och Fjädnmdaland ägt mer jord än Attimdalandskyrkorna. måste detta konstatc*- rande giilla även kyrkorna i dessa folkland.''’ Det kan emellertid anses föga sannolikt att avkastningen av sockenprästernas räntejordar tagits i betraktande vid \'i(‘nnetiondebeskattningen, de ovannämnda, utomordentligt jämna genomsnittsvärdena för taxeringen av kyrkorna tala hiir sitt tydliga
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=