302 laga ledung vid allmänt uppbåd, i fredstid haft att utgöra två skeppsvister om 20 mark eller tillhojja 40 mark. lin sammanfattning av VmL:s skattestadganden skulle ge följande penningviirden för hundarets utgärder: Kurs 1: 2'/2 Kurs 1: 1 -Mark -Mark Nat uraskeppsvister 520 lispund smör . 520 spann kornsäd 108 1/3 43 1/3 54 1/6 21 2/3 162 1/2 65 Ättargäld Ledungslame för ett skepp . . 30 12 40 16 232 1/2 93 Det framgår av sammanställningen att silvervärdet av Västmanlandshamnornas naturaskeppsvister kan beräknas till 65 mark, vilket utgör nära 2/3 av folklandshamnornas vister och spannmale med det sammanlagda silvervärdet 100 mark samt att värdet av ättargäld och ledungslame, 28 mark, står i ungefär samma relation till folklandshundarets motsvarande skatter, 44 mark. Med dessa beräkningar skulle den årliga skatten från de 7 hunden i Västmanland ha haft ett penningvärde av 651 mark silver, varav 445 mark i naturaskeppsvister samt 196 mark i ättargäld och ledungslame. Genom Magnus Birgerssons testamente 22 2 1285 (DS 802) känner vi penningvärdet i silver av den från Västmanland utgående näfgälden — sannolikt identisk med ättargälden — och ledungslamen: årsintäkten av dessa skatter har jämte allmänningsöret från Västergötland haft ett penningvärde, som svarat mot 400 mark silver. Mycket talar för att allmänningsöret i Västergöfland utgjort den direkta motsvarigheten till ättargälden i Svealandskapen. skattetiteln indicerar att allmänningsöret ursprungligen uttagits med ett öre silver av ploglandet, d.v.s. med samma belopp som antagits för ättargälden. Om så varit förhållandet skulle allmänningsöret från Västergötland med ett beräknat skatteunderlag av 1.620 plogland ha uppgått till 202 f/s mark silver pr år. Tillika med årsintäkten av ättargäld och ledungslame från Västmänland, HM) mark, skulle de i testamentet angivna skatterna ha haft ett värde av 398 '/s mark silver, ett belopp som kommer den beräknade kostnaden för konungens testanientariska bidrag till korstågen, utsändandet av fyra riddare till det heliga landet, 400 mark silver, mycket nära.‘ ■Skäl tala således för att marklandet i Västmanland kan ha haft en medelavkastning som varit tredjedelen lägre än dess motsvarighet i folklanden med en i motsvarande mån lägre skatt som följd. Ett försök att beräkna jordatalet i landskapets återstående fem hund med ledning av Djurbergs utsädesuppgifter och utsädesmedelvärdet 16 spann pr markland redovisas nedan: Motsvarar spann Beräknat antal markland Utsäde tunnor Djurberg s. Snävrinye Berg .... Kolbäck . ■Munktorp Ramnäs . 200 520 1.600 250 27 365 494 2 570 5.140 .321 593
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=