II. VIKXXETIONDEX I LITTEHATUHKX Av de talrika l)eskatlningsatgärder som under Avigiionpavarna (demens V, Johannes XXII, Benedikt XII och CJemens vidtogs mot klerns i Sverige är den s.k. Mennetionden eller sexarsgiirden den av svensk forskning mest nppmärksamniade. Anledningen härtill är främst att från denna beskattning bevarats de detaljerade skattelängderna från två stift. Tjipsala och Strängnäs, i vilka redovisas årsbeloppen av skatten för samtliga de heneficier och kloster, som påförts skatt till den påvliga kammaren (DS lh-l(>. DS 1947. A(^ 160. AC 161). Dessa skattelängder ha av K. LönnROTH med rätta betecknats som enastående källor IVir kännedomen om de kyrkliga beneficiernas antal och storlek i de landskap som omfattas av längderna. Uppland, Gästrikland, Xorrland, Scidermanland och Närke.^ \'iennetionden påbjöds på konciliet i Vienne, att ntgå under cn sexårsperiod; den kungjordes genom bullor av d. 1 12 1312.- 1 Sverige nttogs skatten sannolikt under åren 1314 -19. Resnltatct av \Mennetiondebeskattningen av Sverige belyses, förutom genom de två längderna, av uppgifter i de ])åvliga kollektorernas räktaiskaper, som redovisa klumi)sumnior för uppbörden under hela sexårsperioden inom samtliga stift. Med ledning härav kan arsbeloppet av skatten beräknas även för de stift, beträffande' vilka inga skattelängder bevarats. Adennetiondebeskattningen av Sverige kom att få flera efterfedjare: 3-år.stionden 1344—46. 2-årstionden 1351—52 och 4-årstionden 1353—56.^ Aven för dessa senare tiondebeskattningar, över vilka med största sannolikhet inga skattelängder upprättats, föreligga i kollektorernas redovisningar till den påvliga kammaren motsvarande ii])pgifter om uppbeirdsresidtatet för varje stift. Det yttre förloppet av den påvliga nppb(")rdcn i Sverige av Vii'ii-
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=