RB 23

9 taxering till Vieiinetionde, varav beloppen i löOO-talstaxan skulle nigcira en uppräkning etter viss liirskjutning i penningvärdet. Den metod som kommit till användning vid analys av taxeringsunderlaget IT)!' pastoraten i dessa landskap är således i princip densamma som den vid bestämning av underlaget för socknarna i ^äennetiondelängderna tillämpade. Undersökningen av talvärdena i 1 öOO-talstaxan har lett till all vissa hypoteser, avseende en principietl definition av häradsbegreppet i Östergiilland och Småland ävensom en tidig indelning av dessa landskap, kunnat uppställas, b'tt motsvarande försök har gjorts att bi'stämma taxeringsunderlaget för Västergötland. Värmland och Dal. Även (jland oeh Gotland ha analyserats från samma eller liknande utgångspunkter. Till stöd för antagandena om existensen av en äldsta indelning av jorden i plogland, attungar och markland har i framstiillningen vidare anförts siffrorna från upjihörden av peterspenningen i samtliga svenska stift åren 1818—äO. Ini analys av dessa siffror har gett anledning till antagande att penningen till S:t Petrus i Sverige debiterats de skattskyldiga efter jordinnehav: medan de marklandsbönder, som i folklanden representerat vigermannalalet, påförts en hel penning skulle attuugsbiiuderna i övriga landskap ha haft alt erliigga en obol, dvs. en halv penning. Med en dylik uppfattning om de tillämpade debiteringsnormerna visa siffrorna för peterspenninguppbördeii en distinkt (iverensstämmelse med resultaten av de talvärdesberiikningar, som kunnat grundas på \åennetionde- och ])alliiir)sentaxeringarna.

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=