215 a.a., s. ‘J99 not 40. '■ a.a., s. 10.4. .liiinllaiid.s och Hiirjedaleii.s historia 1. s. 20.') ff. SAMMANFATTNING ' Brilioth, a.a., s. 0(5 f, har antagit att taxeringen till Viennetionde i genoinsnitt iriil'l'at endast Inill'ten av l)enefieiernas verkliga inkomster. Denna n|)pl'attning iir sannolikt riktig. Det är npj)enl)art att tiondeintäkterna, som iitan tvivel utgjort den Iriimsta inkomstkiillan lör samtliga henefieier, till stor del —att döma av 1412 års markgäldslistor till ea en tredjedel — lämnats utanför beskattningen, om denna såsom antagits vilat allenast på jord, som representerat vigermannatalet. lui än större begränsning av skattel)likten till den påvliga kammaren bar rloek upi)nåtts genom att den efter silverviirdering beriiknade skatten erlagts i ett depreeierat mynt av en balt, som efter silvervikt ej motsvarat mer iin l/.ö av silverviirdet (.\C 244, s. 227). Om \’iennetionden grundats på ett skatteunderlag, som motsvarat endast hälften av benefieiernas faktiska inkomster, skulle således den svenska kyrkan ba kommit ifrån den påvliga beskattningen genom att i jnaktiken utgöra endast 10 “/o av den deeima som påbjöds i ^’iennetiondedekretet. - Svenska landskapslagar. Skånelagen oeb Gutalagen, s. 292 f, s. 404 ff. •'* Hobnbiiek oeb Wessén. a.a., s. 29,ä. 419 f. * Hjärne, Hoden, ,s. 82. llafström. Ledung och marklandsindelning. s. 190. * Hobnbiiek oeb Wessén, a.a., s. 208, 280. ” a.a., s. 209. efr s. 281. ' Hoken om Gotland, 1, s. 220 f. ** a.a., s. 2.')2. s. 229. l'n motsvarande undersökning, baserad på 1054 års jordebok, redovisas i 1'orskningsprojektet .\dministrativa rumsliga system. Meddelande 25, 1*. G. IHt.s.soN, Gotlands agrarbebyggelse från medeltiden till IGOO-talet, s. 117 ff. De två jordeböekerna visa praktiskt taget identiska siffror. ’* Djurberg, a.a. s. 192. *- a.a., s. 242 f. s. 74 ff. llafström framhåller, Lerlung oeb marklandsindelning, s. 191, att enligt Ivar .\xelsson Tbotts riikenskapsbok från medlet av 140()-talet uppgick somniarskatten från (iotland till 900 mark pr år, som uttogs efter sjättingar med 150 mark ])r sjätting oeb år. llafström anser att i detta belopp bör ba ingått dels den ursprungliga skatten om 10 mark silver för var sjiitting oeb dels den ledungslama om 40 mark penningar, som skulle utgå för den sniieka sjiitlingen hade att up])stiilla. Heloppet 150 mark ])r sjiitting bar enligt llafstriim sannolikt fixerats vid den tidpunkt då en mark lödigt silver * a.a
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=