186 på all i (let förra lieloppet inräknats även avkastningen av de gods om 9 markland, som genom Alimdakaniken Salomons testamente 27/3 1291 (DS 1036) tillfördes prebendet och som i Reg. Ups. redovisas under Uppsalakyrkans fabriea såsom anslagna på lön åt den stiindige vikarien vid tredje viearian till ett belopp av 28 mark pr år (DS 3836. s. 320 f.). KAP. III. A. 6. INDELNINGSFRÅGOR ‘ Xamn oeb Bygd 1947, Koden, s. 10. - Uednng ocb inarklandsindelning. s. 142, Kl. Imndare. 3 HT 1968. s. 102 ff. ^ a.a., s. 1.09 ff. ® a.a., s. 142 f., 1,')7. ^ a.a., s. 143. ' a.a., s. 163 « a.a., s. 141. * a.a., s. 162 f. a.a., s. I.ä9. ” 1/neyel. Brit.. VilUtije communities, s. 154. .Ättlingen oeb marklandet, s. 31. 66. 111. I/ncyel. Brit.. Lund Tenure, s. 677. a.a., s. 178. Studier över de svenska ortnamnen på -inge, s. 174 ff. a.a., s. 175. ’’ Kncycl. Brit.. Hide. Beträffande hiden och dess indelningsenheter, efr F". \V. Maitland, Domesday book and beyond, ss. 385, 389 och 409. .Särskilt intressant är Maitlands iakttagelse beträffande det anglosachsiska ploglandets motsvarighet på kontinenten, a.a., s. 516 ff.; en tysk s.k. Königshufe om 120 Morgen bar enligt Maitland haft en areal av 477.736 m-, att jämföra med den anglosachsiska hiden om 120 acres, vars areal av Maitland anges till 485.600 m-. En Königshufe skulle således ha haft en areal som varit praktiskt taget identisk med den, som beräknats för 4 markland. K..\. 15 11914), K. B. Wkstman, De äldsta kiinda påvehreven för östra .\ros, s. 468. \'etenskaps-soeieteten i Lund. .Årsbok 1945, s. 84 f., 91 f. -® Liisten såsom rymdmått, underindelad i 12 pund, förekommer redan under tidig medeltid, då den ofta används för att beteckna köpskeppens lastkapacitet. S. .Steen, Fartoier i Norden i Middclalderen, Nordisk kultur X\T. s. 290 f. Inga kända förhållanden tala emot antagandet att lästen brukats som rymdmått även under vikingatiden, möter lästen först mot 1200-talets slut, efr S. O. .Jan.sson. Mått ocb vikt. Nordisk kultur XXX, s. 36. Jansson framhåller att där pundet som spannmålsmått räknade 8 spann blev läslen=96 spann. Han konstaterar emellertid att liisicn ej överallt hållit 96 spann och anför till stöd härför ett belägg från I det svenska urkundsmaterialet
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=