176 landets utsäde utgjorde 96 spauu liksoiu lästiuättet, dettas viirde i silver 96 örtug, ploglandets skörd 96 töu och dess markvärde 96 mark silver. Har detta tal sin djupaste förankring i antalet runor i futharkerna, 24 och 16? Tack vare den systematiska genomgäng av Domesday bookmaterialet, som under kulturgeografen H. (i. Darbvs ledning skett aren 1952—67, föreligger nu möjlighet att klart överblicka taxeringssitualionen i Englands 85 shires —samtliga med undantag av Wales vid tiden fiir jordebokens tillkomst, ca 1086. Det framgår av utredningen att totalantalet (isscssmcnts (hides, earncates, sulungs) utgjort 68.480,somytterst ojämnt fördelat sig på indelningsenheterna, det lägsta antalet uppvisar Rutland nied 114 hides, det högsta Yorkshire med 10.084 carucates. Enbarl Yorkshire med dess tredingsindelning skulle således ha haft ungefär samma skatteunderlag som hela sveaväldet: Antal carucates West Riding North Riding East Riding 3.248 3.569 3.267 10.084 Om det varit en treding om 8.200 plogar, som utgjort den itrsprungliga normen för taxeringen, skulle vi även i detta sannolikt under den danska tiden formade indehhngssystem möta en taxering av 9.600 plogland. Vad slutligen beträffar tidpunkten för införandet i Sverige av den indelning i bund och härad, som legat till grund för beskattningen, antar Söderlind att detta skett någon gång under tiden 750—900. .\ritmetiken i sammanställningen ovan kan kanske bidra till en större precisering. I Wulfstans och Otheres reseberättelse från senare hälften av 800-talet uppges att Blekinge, Möre, Öland och Gotland hörde under sveaväldet. Genom den gränsreglering mellan Sverige och Danmark, som ägde rum under 1050-talet, lades Blekinge under Danmark men det antas att landskapet redan långt före gränsdragningen gått fiirlorat för Sverige. Av det förhållandet att Blekinge ej har något rum i sammanställningen ovan skulle möjligen kunna slutas att indel-
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=