174 jordtaxerals och indelats i tredingar och dessa i sjättingar tor uppbörden av den avtalade skatten, sannolikt en pnndvist.'^ oin ()() mark. En sjätting har svarat för upphörd av 10 mark och skatten har fcirdelats pii sjättingen efter dess jordatal. 1.000 marklegor och 9.000 löpsland. med l/ö penning pr löpsland. ett belopp som jämnt svarat mot l/lOO av silvervärdet av löpslandets skörd efter avdrag för ntsädesvärdet. lin andra etapp i Gotlands administrativa utveckling markeras möjligen av tillkomsten av tingsindelningen, vilken avvägts efter jordatalet och likaledes byggt på sjättingsindelningen: skepps- ledungsmantal luinderi marklegor I lag sjätting . t reding . . treding 300 720 1.000 3 200 0.000 1 3 0 2 0 18 2.100 Slutligen skulle i nära anslutning till sjättings- och tingsindelningarna en indelning av ön i socknar ha genomförts under loppet Jiv 1000-talet. Slutsatsen av den här verkställda undersökningen tiv Gotlands indelningsförhällanden blir således att iin av svearna jiåförls en jordtaxering av 2.400 attungar och att den i beskattningshänseende svarat mot tre uppsvenska hund. A. Schiick har hävdat att Gotland intagit en särställning bland svearikets tributländer genom gutarnas frivilliga anslutning till detta, något som skulle tyda på att anslutningen skett vid en tidpunkt då riket i stort sett varit färdigbildat.^’’ lAi sammanräkning av de supponerade jordatalen för riket i dess helhet ger anledning till antagande att jordtaxeringen av sveariket kommit till stånd först efter Gotlands inlemmande i detta: .\ntal hund om 800 attungar .\ntal plogland .\ntal attungar Soenlandskapen Folklanden •Södermanland Närke Västmanland och Dalarna Norrland utom Jämtland Gotland 17.000 5.600 2.400 8.000 2.400 2.400 22 2.200 700 3 300 10 1.000 300 3 3 300 38.400 48 4.800
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=