170 Mantal Sydlig' trccliiif,' Hoburgs själ t ing . Burs sjätting . .. Mellanircding Hejde sjätting . . Kriiklinge sjätting Nordlig trcding Bro sjiitting .... Bate sjätting . .. 198.7 1Ö6.4 aää.l 200.() 178.0 878.0 179.0 176.7 8.')6.2 1.089.9 Del torde icke behöva råda något tvivel oin att man vid den nya inanlalssättningen sökt återuppliva öns klassiska mantal och lägga detta till grund vid fötrdelningen. som givit i varje fall tredingarna något av sin forna relation. Del kan förtjäna framhållas att gotlandssocknarnas totala utsäde av Djurberg anges till 21.045 tunnor*^ eller 48.290 spann. Med 8 spanns utsäde på marklegan skulle detta ge 14.480 marklegor, en siffra att jämföra med de 18.718 marklegor, som redovisas i 1059 års jordebok. Vad beträffar Gotlands sockenindelning framhåller Steffen,^- alt det vanligaste antagandet att kristendomen införts under förra hälften av 1000-talet torde vara välgrundat. Sägnerna förmäla om öns kristnande genom Olov den helige (1029—1080). Vid den liden bör det ha börjat. Men antagandet all den äldsta kyrkoorganisationen skulle gå tillbaka ända till denna tid är uppenbart orimligt. Kristendomen var då i sitt första vardande och kunde näppeligen organiseras av en främmande inkräktare. Sockenbildningen har av allt att döma skett successivt och sporadiskt och icke genom någon plötslig massomvändelse. De äldsta kyrkorna ha sannolikt byggts på enskilt initiativ, av kristna handelsmän som uppfört kyrkor där del passat dem. Till stöd f(")r sina antaganden om .sockenindelningens uppkomst framhåller Steffen, att de gotländska kyrkorna i regel är placerade alldeles utan hänsynstagande till tings- och fjärdingsgränser och deras områden eller helt i strid n\ed dem. Xagra bestämda territoriella sockengränser har ej funnits från början, dessa ha tillkommit först mycket sent. I vissa fall kunna gårdarna i en
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=