166 sägs vara liktydigt med ett öresland av 1 1/2 tunnas utsäde. Spegel uppger att de gotländska gårdarna på 1600-talet var skattlagda etter antal marklegor; en gård om högst 14 marklegor betalade skatt etter en viss debitering pr marklega men efter en annan om antalet marklegor steg till 20. Den största gården på Gotland var enligt Spegel skattlagd till 30 marklegor. Ett utsäde av 1 1/2 tunna motsvarar enligt vedertagen värdering 3 spann eller 1/8 av det för marklandet beräknade utsädet, 24 spann; Spegels uppgift ommarklegan såsom ett öresland stämmer således väl med Hafströms utsädesvärderingar. Om Spegels uppgift angående den största Gotlandsgårdens jordinnehav är riklig, skulle den med Holmbäck och Wesséns tolkning av begreppet marklega ha haft en åkerareal av 30 markland, en helt otänkbar siffra. Har marklegan däremot svarat mot ett öresland bör gårdens areal ha legat mycket nära 4 markland eller ett plogland. Utifrån dessa iakttagelser kunna följande relationstal bir de gotländska jordindelningsenheternas utsädesvärden uppställas: I tsiide spann lö[)slan<l inarklojia attung . . 1 2 12 Löpslandet skulle således ha haft ett utsäde som motsvarat 1/24 av ättlingens utsäde. Att den gotländska marklegan fiir ett iiresland uppgått till en mark är ett antagande av stort intresse, det ger fiu' attungen en marklega av 4 mark, ett belopp som kommer del beriiknade viirdet av atlungens bruttoavkastning, 4 1/2 mark, myckel nära. Skillnaden i beloppen, 1/2 mark, svarar helt mot silvervärdet av ättlingens beräknade utsäde eller 12 spann: marklegan på Gotland skulle således ha varit avvägd sa all den täckt bruttointäkten i dess helhet, dock med avdrag fiir värdet av utsädet. ^’issa skäl tala alltså för att del kan \ara en indelning efter altungsräkning som döljer sig liakom termerna liipsland och marklega. Vid bedömningen av frågan om Gotlands jordtaxering må till en biirjan erinras alt del uppländska hundaret om 360 mantal antagits ha haft sin arealmässiga motsvarighet i en taxe-
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=