133 anta},Mia normen i'ör debitering av peterspenningen skulle ge l'()ljande nppbördssii'1'ror lör landskapen: 'Antal attiingar| Antal j^etersponningar \’ästerf'()tlancl Dal 12.960 060 18.920 6.960 \’ärinlan(l 1.440 15.;i60 7.680 Den Iteräknade siltran l(')r \’ästergötland och Dal stämmer relativt väl med det l'aktisk:i medelvärdet för nppbördsperioden 1319—32 liksom totalsiffran för samtliga tre landska]) med medeltalet f()r åren 1333—50. bht f()r.s()k all med ntgångs|)imkt från de antagmi altimgstalen för Skara stift beräkna den Mennetionde som påförts stiftets belieficier miiter emellertid avsevärdti svårigheter. Enligt stadgandena i VgL 1 Kk 17 j)r och ^’gE 11 Kk 3G ägde nämligen sockenjiriislerna i \"äslergr)tland ej ni)])l)ära en viss fixerad andel i siidestionden nian präslandelen varierade i anslutning till vad som beslämls vid sockenkyrkans invigning; återstoden av tionden skulle enligt lagarna lika fördelas mellan biskop, sockenkyrka och de fattiga. Det förhållandet att andelarna i tionden jiå delta sålt gjorts nirliga IVirsvårar givetvis möjligheterna alt (iverslagsvis beriikna |)enningvärdel av andelshavarnas tionde och diirmed iiven av deras \Mennetionde. ^’ästergi■)lland intar i anseende till den medeltida soc'kenindelningen en siirstiillning bland de svenska landskapen. Ihiligt den fiirteckning som ingår i ^\gE 1 har landskapet haft ej mindre iin 017 sockeidvyrkor.- Det torde kunna antagas att sockenterritorierna vid en så stor splittring varit små med hegränsade åkerarealer och ett litet antal Ixuuler. Huruvida samtliga dessa kyrkor haft i)astoratsst:illning :ir ej kiint men om så varit fallet måste .socken])r:isternas liondeinkomsler ha varit avsevärt lägre ;in i de (ivriga landskai)en. Sannolikt har tiondeunderlaget i de små västgiilasocknarna varit allthir litet för att den sedvanliga tredjedelen av siideslionden skulle kunna bereda })räslerna en rimlig bärgning. Om sockenliitheten i ^’ästerg(■)tland varit dubbelt så luig som i
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=