124 Attungslal enligt prästtaxan Attungstal enligt Göransson Ättlingsmantal Möcklebo hd 17. Norra Möckleby . .. 16. Gårdby 15. Sandby 80 160 80 160 240 Gräsgårds hd 8. Södra Möckleby .. .. 0. Ventlinge 10. Ås 11. Gräsgård 12. Segerstad 40 56 64 40 200 160 240 1.000 704 1.056 överensstämmelsen mellan talvärdena i prästtaxan och de uppräknade attungstalen är så stor, att hypotesen om Ölandsattungens avvikande storlek torde kunna anses bestyrkt. Accepteras detta följer härav att det av Göransson rekonstruerade häradet om 80 attungar i själva verket svarat mot 120 attungsmantal, vilket ger Ölandshäradet samma mantalsvärde som Gotlandstinget-hundaret; slutsatsen skulle tillikabekräfta riktigheten av Söderlinds teori om den sakliga innebörden i häradsterminologien; häradet har liksomhundaret stått för ett duodecimalt hundratal. Utifrån detta konstaterande kan Ölands ledungsindelning rekonstrueras och dess sannolika organisation ledas i bevis tack vare Göranssons förnämliga analys av häradsindelningen i Södra motet. Öland har sannolikt haft samma rustningsbörda i ledungen som Gotland eller sex skepp om 40 åror med ett manskapsunderlag i 2.160 attungsmantal, fördelat på 18 härad om 120 mantal; manskapsunderlaget för ett skepp har varit 360. Att det även för Ölands vidkommande rört sig om 40-roddare framgår av den bötessats om 40 mark, som i Magnus Birgerssons stadga 29/12 1281 (DS 736) knyts till Ölandshäradet. För samtliga 18 härad ger detta en bot av 720 mark, motsvarande sannolikt dubbla beloppet av skatten, 360 mark. Hälften av sistnämnda belopp har utgått som ledungslame från ön — halv allmänning — och beloppet. 180 mark, har belastat Ölandshäraderna ännu i Vasatidens räkenskaper; Göransson anger ledungslamen 1539 till 90 1/2 mark fiir Xorra motet och till 86 1/2 mark för Södra motet, tillhopa 177 mark.^®
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=