Ill vis att medan taxeringen av socknarna i Viennetiondelängden haft till utgångspunkt ett skördeutfall, uttryckt i ett jämnt antal läster, sä har taxeringen i 1500-talstaxan i stället anpassats efter utsädet som fixerats i jämna lästetal. Med den angivna omräkningskursen bör taxeringarna i 1500talstaxan ha baserats pä en värdering av marklandets medelavkastning pr är till 30 mark danska: Taxering 1314—19 mark Taxering 1530—43 mark danska 6 Skörd Avkastning i övrigt 20 3 10 9 30 Mot denna uppräkning av taxeringsbeloppen till Viennetionde svarar en uppräkning av den för denna beskattning antagna marklandsdivisorn för sockenprästernas Viennetiondetaxering, 7.2 penningar, till 24 penningar eller 1 öre. En taxering i 1500-talstaxan av 1 öre skulle således motsvara ett taxeringsunderlag av 1 markland dvs. i Östergötland och Småland närmast tvä attungar — - medan taxeringen 8 öre, den lägsta i 1500-talstaxan förekommande, skulle stä för 16 attungar och den högsta, 80 öre, för 160 attungar. Att 1500-talstaxan tillkommit genom en dylik uppräkning av Viennetiondebeloppen kan i någon män kontrolleras mot ett samtida material. Ovan har beräknats att taxeringen till Viennetionde för ett är av beneficier och kloster i Linköpings stift med undantag av Gotland slutat pä ett belopp av 679 5/8 mark.^ Av detta belopp bör med den antagna relationen mellan de häda taxerings1.274X3 382.2 mark ha svarat mot taxeringen av sockenprästernas ämbeten och fjärdedelen därav, 95.5 mark, mot taxeringen av biskopens andel i tionden, tillhopa för dessa poster i runt tal 478 mark. Att detta belopp tillika med taxeringsbeloppen för kanikprebenden, kloster och biskopsbordets godsräntor nära svarat mot det ovannämnda beloppet 679 5/8 mark framgår av utredningen i Exkurs VI. överslagsberäkningar sädana som dessa visa att möjligheten av en siffermässig överensstämmelse mellan 1500-talstaxan och dess skalorna 10
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=