EXKURS IV. PETERSPENNINGEN I STRÄN(;NÄS STIET Ovan har antaf'its att Strängnäs stift haft ett skatteunderlag av i runt tal 8.000 attungar. Med de upphördsprinciper för peterspenningen, som enligt kaniken Nils Sigvastssons uppgifter i rapporten till påven 1823 tillämpades i Strängnäs stift penning av varje skattskyldig —borde upphörden, om debitering skett efter attimgsnorm, ha givit ett årsnetto av ca 4.000 penningar. Resultatet av årsupphörden i stiftet för tiden 1818—82, sådant detta framträder i urkimdsmaterialet, framgår av sammanstiillningen nedan: en halv Arsiippbörd .\nlal I^enniiif^ar (D.S 2364, 2402) 3.746 3.724 3.605 3.852 4.041 3.878 3.781 1318 1310 1320 1.321 1322 i;i2.3 -27, niedcllal 1.328—32, (.\C 243, s. 234) (AC 311, .s. 318) De Jämna upphördssiffrorna f()r dessa tre 5-årsperioder stämmer relativt viil med antagandet att 8.000 attungshönder debiterats en halv penning var ])r år. Beträffande uppbörden för tiden efter 1882 fiireligger ujipgifter i .lohannes Guilahertis intyg 8/6 1851 (AG 409). I detta intyg lämnar Guilaherti den anmärkningsvärda uppgiften att han fcir 28årsperioden 1828—50 av biskopen i Strängnäs up])burit peterspenning till ett belopp av 597 mark 2 (irtug; hans redovisning griper således tillhaka på upphiirdsperioden 1828—82, fiir vilken Petrus Gervasius tidigare redovisat, ^"arför Guilahertis redovisning
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=