105 Iredin^'ar av eii liknande enhet, som kanske iirspningliffen I)enämnts Snävrins^e. Om säsom ovan ifrågasatts Simho och Torsåker med 11 kyrkor ingått i ^"ästmanland har detta folkland kanske en gång representerat ett »tiundaland». som vid sockenindelningens genomförande kommit att fördelas på ungefär samma antal kyrkor som dess motsvarighet i Svitjod. \’id hehandlingen av siffrorna ftir peterspenningiipphiirden i folklanden framhölls såsom sannolikt att debiteringen anknutits till viss hesuttenhet och att penningen till .S:t Peter utgjorts endast av de hiinder, som varit besuttna på ett markland. Om en dylik dehiferingsnorm tillämpats även i \"äslerås stift borde uppbörden i stiftet med hänsyn till det antagna skatteunderlaget. 5.200 markland, visa årssiffror i närheten av 16—17 mark, dvs. omkring 5.200 penningar. Av det urkundsmaterial som står till förfogande framgår att upphiirden i \"ästerås stift under perioden 1519—50 givit ftiljande resultat. Uppbörd .\ntal lienningar ( DS ‘2;5()4. ■_>4()2) i;V2() i;c2i 1.422 1424 27, inedi'llal 1424- .42, 1444 -äO, 1.492 1.1)14 1.1)21 l.,412 1.1)41 4.441 4.291) |.\U244, ,s. 244) I.VC 411, s. 418) |.\(:41)4) .\v tabellen framgår att de jämna årsresultaten f<")r ujiphiirdsperioderna 1519—27 uppvisa en i det närmaste exakt fiirduhhling under de efterhiljande perioderna 1528—50, Denna plötsliga fiirskjutning i upphcirdsresultatet liksom en liknande omkastning av uppbörden i .Strängnäs stift har fiuanlett Hrilioth att uttala tvivel ])å effektiviteten i hela upphiirdssystemet och ifrågasätta miijligheten att med ledning av upphiirdsräkenskaperna komma till några absoluta resultat i fråga om det medeltida Sveriges liefolkningsf()rhållanden.^ Brilioths skepsis mot upphiirdssiffrorna framstår som befogad, det måste finnas en förklaring till de avvikande upphördsresultaten i \5'isterås stift fiir perioderna efter 1527. De tidigaste uppgifterna om petersiienningupphörden i stiftcd lämnas av kaniken Nils .Sigvastsson i rapporten till j)åven 152.5
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=