104 belopp av 16 mark. Med dessa antaganden har för stiftets soekenkyrkor återstått en sammantagen taxering av (186 4/8—48—16) 122 4/8 mark. Beträffande antalet sockenkijrkor i stiftet har biskop Jiigisl i sin framställning till påven tydligen uttalat sig något svävande. Styffe redovisar för Västerås stift ett betydligt större antal kyrkor än det av biskopen uppgivna, nämligen 52 i Västmanland och 34 i Dalarna.- av vilka senare dock åtskilliga torde ha varit annex. Om man utgår frän biskopens uppgift och räknar med att det vid tiden för taxeringen till Viennetionde funnits 59 pastorat i stiftet, erbålles vid fördelning av sistnämnda belopp en genomsnittstaxering av 16.6 (ire pr pastorat, ett medelvärde somkommer det för folklandskyrkorna framräknade så nära att det torde kunna antagas, all taxeringen av sockenkyrkorna i Västerås stift skett efter i huvudsak samma normer som i folklanden. Kyrkornas beräknade taxering, 122 4/8 mark, ger enligt normen 7.2 j)enningar pr markland ett totalt skatteunderlag av 3.266 markland i Västerås stift; siffran antyder att stiffsterritoriel kan ha haft en underindelning i 8 hund om 400 markland. Fördelas de 59 supponerade pastoraten i stiftet på 8 hund erliålles medelvärdet 7.3 kyrkor pr hund, vilket väl stämmer med den motsvarande siffran för kyrkorna i folklanden. Vill man söka rt'konslruera hundindelningen med utgångspunkt från Styffes siffror och ett antaget medelvärde av ca 7 kyrkor pr hund blir resultatet följande. .\ntal socknar .\nlal mark la 11(1 .\ntat hund Akerlio -Snävriiif^e ruhundare Scunda . . (iorunda Norrho . . Tjiirho . . . Dalarna . . 2 soo 14 4 800 15 2 11 1 400 4 / 1 400 8 1 400 8 400 1 / 50 8 ;kL>oo Åkerbo framstår i taliellen som ett duhhelhund med samma skatteunderlag som Trögd, Tuhiindare åter som två löshrutna
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=