102 3 skeppslag i hundaret Vister pund och säd Spannmale Ättargäld Ledungslanie 6 skeppslag i Raden Vister smör humle Ättargäld »Lame» ledung ting mark mark 175 25 45 75 20 30 60 80 360 120 15 135 240 Av siffrorna framgår att ledungslamen för enheterna i skeppslagsgruppen i Roden representerat halva skattebördan men för hundaret endast något mer än en femtedel. För naturaskeppsvisterna föreligger det direkt motsatta förhållandet. Av denna relation skulle möjligen kunna slutas att den Rodenskeppslaget åvilande ledungsbördan uttagits mer i rodd än i proviant och att skeppslagets huvuduppgift därför närmast varit av bevakningsnatur och bestått i kortare färder nära kusten, vilka ej påfordrat det mått av proviantering som besättningen på de större hundaresfartygen haft att prestera. Sammansättningen av naturaskeppsvisterna i Roden ger f.ö. knappast intryck av att ha utvecklats ur en äldre »utfareleidang», såsom ledungsproviant är en färdkost, somendast består av smör och öl, alltför speciell. beträffande Rodenproblematiken kan sammanfattningsvis framhållas att den förebragta utredningen bekräftar Hjärnes iakttagelse att förhållandet mellan skeppslag och hundare gestaltat sig olika i norra och södra Uppland.^' Systemet med en rodd, som inom ledungen tilldelats särskilda uppgifter, har varit äldre i Tiundaland än i Attundaland: medan detta system i Tiundaland återgått till tiden före sockenindelningens genomförande har det i Attundaland sannolikt organiserats med socknarna sombasterritorier. Att den utveckling av ledungen, somlett till organiserandet av en rodd även i Attundaland, varit avslutad vid UL:s tillkomst måste dock anses mer än sannolikt. Utredningen utgör också i viss mån stöd för Schiicks åsikt, att ledungens uppgift under folkungatiden varit av övervägande defensiv karaktär och huvudsakligen inriktats på vakthållning utefter Upplandskusten.Fullgörandet av denna uppgift har sannolikt främst vilat på Rodenskeppslagen.^'-^
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=